Kategoriarkiv: Boktips

Boktips

En vecka i ett (mitt) liv som egenföretagare i yoga/träning/inspirationsbranschen

Hemma vid skrivbordet – klockan är 11.00 och jag har kört  iväg barnen till skolan, gått ut med hunden, åkt tre härliga åk i en solig morgontom skidbacke, betalat räkningar  och fikat mitt 10.00 fika. Nu när jag satte mig för att skriva blogg, insåg jag att den här senaste veckan har varit lite miniatyrmodell för hur jag gärna vill att mitt liv ska vara – precis så som jag tipsade om på min föreläsning i lördags. Dagar som har gett variation av aktivitet, uttryck och intryck. Jag har fått resa och vara hemma, arbetat och gett, och jag har själv fått ta in och emot. Jag har varit i trevliga miljöer och jag har umgåtts med familj och vänner. Jag har jobbat själv och jag har samarbetat. Jag har gjort något för framtiden och jag har städat upp bakåt. Det är bra content för mig.

Så här såg senaste veckan ut – för er som önskat det som blogginlägg, och även om ni inte önskat veta något om det 🙂 så har ni mängder med länkar att ta del och lära mer av i detta inlägg.

I torsdags åkte jag ner till Stockholm med tåg efter lunch. Lärde mig: bra tidpunkt att åka på. Äta lunchen hemma och få softa sen på ett lugnt tåg. Resan ner fyllde jag med att lyssna på avsnitt efter avsnitt på ” Framgångspodden” som jag hittills missat… Faktum är att jag inte har lyssnat alls på någon podd, inte fattat riktigt hur det går till, ha ha!  Men nu har jag istället inte kunna sluta och lyssnat på minst  10-15 anmärkningsvärda människor och deras berättelser och tips och både blivit bekräftad i mitt eget sätt att arbeta och tänka och göra, men också fått sparkar i baken, nya kunskaper och påminnelser!

Här är några avsnitt jag kan rekommendera

Best of 2017

Johannes Hansen, mental rådgivare tyckte jag extra mycket om! Han var behaglig, ödmjuk, och nära.

Och den här berättelsen av den kvinnliga persiska hjärnforskaren Mouna var magisk. Allt med den!

Gillade också extramycket Björn Nathiko Lindblad – mannen som hade allt det yttre lyckade och som blev munk och blev lycklig. Han är mysig att lyssna på.

Förutom dessa, har jag under den senaste veckan lyssnat på Kay Pollack, Michel Dahlén, Mikael Arndt, Kjell Enhager, Tina Thörner, Jonas Bonnier, Petter Stordalen, Mikael Tornvig, Katarina Gospic, Carl Pei. Samtliga intervjuade på ett skönt, nära, vaket och tillåtande sätt. Med andra ord sammanlagt många timmar av gemensamma nämnare av riktigt framgångsrika människor i olika områden. Det är överraskande ödmjukt, generöst och uppiggande. Som att sitta på middag med intelligenta goda vänner som berättar deras spännande sätt att se på och verka i världen. När man bor lite avsides som jag är det viktigt att ta in inspiration från andra på det här sättet åtminstone.

Så detta har varit ett sätt jag fyllt på och tagit in inspiration den här veckan, och gjort mina resetillfällen värdefulla.
Nere i Stockholm på torsdagen så hade jag bokat in en behandling hos naprapat Anna Carin Gustafsson som jag trivs mycket bra med! Hon har fixat mig lite sådär till behov på golvet när hon varit på mina camps och event, men nu hade jag bokat en riktig tid på hennes klinik med hennes ”drop” bänk. Nästan magiskt hur mina olika delar lade sig på plats och jag kände mig skönt öppen och stark efteråt. Också ett sätt för mig att få ta emot av någon annan och framförallt serva min kropp som är mitt arbetsredskap. I lugn o ro fick jag spendera kvällen och sova över hos min svägerska Sanna – aka @runsannarun och familjen. Himla mysigt att få kliva in i någons vardagskväll sådär. Få kvällsmat och vara med. Att Freddan är kock och kör japanskt till ”kvällsmat” är ju en bonus 🙂 Vi har alltid trevliga samtal kring lite jobb, gamla gemensamma minnen ( Sanna och jag kände varandra innan Peppe och jag träffades 🙂 barnen och framtidsplaner.

På fredagen har jag instruktörsutbildning i Soma Move bara ett stenkast bort. Känner mig full av energi och har mycket att ge dessa 12 st aspiranter, som också är ivriga och entusiastiska över att få ta del av denna utbildning. Linus kör oftast dag ett på kurs, och jag dag två. Det gör att eleverna får ta del av våra bådas kunskaper, karaktär och erfarenheter – för dom blir det mycket att ösa ur. Jag examinerar alla på eftermiddagen och piper med taxi direkt ut till Skepparholmen Spa i Nacka
där jag har ”ett eget rum” numer – en trappa upp vänt mot den lilla fina sjön. Hursomhelst så hade vi lagt på prov in en liten fredags”retreat” med 3 timmar av meditation och yinyoga -med vila i fokus. Ett fredagsmys helt enkelt eller ett lite hälsosammare ”After work”. Det var väldigt mysigt, och nästan magiskt rofyllt när vi sista halvtimmen hade det helt tyst och mörkt förutom några lyktor och ljus glimmande i rummet. Kanske lägger vi in något mer tillfälle längre fram.
Sedan hade jag middag för mig själv och med min notebook på hotellet  innan nattsömnen.

På lördagen hade jag ett av mina mer frekventa event – Holistic Boost. Då kommer 40-talet trevliga kvinnor av alla de slag, många som jag träffat förut på olika resor och event, men även deras kompisar och döttrar och helt nya. Det är ett tacksamt arbete. De kommer och får en trevlig lördag – samtidigt som det ger någon form av nytta i stället för tvärtom. De lär sig lite om sig själva och sin rörelse och får positiva upplevelser genom kroppen – och jag delar med mig av de saker jag kan bäst. Win -win. Den här gången hade jag också min föreläsning ”Ekologisk framgång” som jag skruvar lite på för olika sammanhang. Nästa gång jag är på Skepparholmen är den 18 mars med en hel yogadag – det finns plats kvar för den som skulle vilja komma.

 

Kanske liiite maxat att ha 5 klasser och en föreläsning på en dag ändå …  så jag är ganska trött när jag sätter mig i taxin in till stan för att möta upp barnen som har varit på Arena Run med Peppe.

Vi åker till Oxelösund och till min mamma och deras mormor för att hälsa på och äta middag när vi ändå är så nära, ca 11 mil. Så vi får en middag ihop och en skön söndag med långpromenad vid Stjärnholms slott, god lunch och badhus innan vi beger oss hemåt igen.

Sen kväll 6 timmar senare i snöväder är vi hemma…. Det är då jag starkt ifrågasätter att bo norr om Uppsala över huvud taget…. När man bara kör och kör och granarna blir fler och orterna färre. En sådan bilresa bannar jag vårt beslut, drömmer om att bo nära flygplats, städer, kommunikation, Europa, människor, cykelbanor, badhus, idrottsföreningar, utställningar, konserter, caféer…… Men när man varit hemma i ca en timme har man glömt bort resan.

På måndagen har jag inspelningsdag hos Linus av vårt release program nr 15 i Soma Move. De senaste veckorna har jag varit här fler gånger i den här inspelningsstudion för ett nytt lite större digitalt projekt vi snart släpper…. ett  kreativt och roligt arbete har det varit för oss i alla fall.  Det är så mycket synk oss emellan och i vårt samarbete och vi båda tar ansvar för att få med våra respektive kompetenser in i arbetet, vet att båda är lika viktiga. Jag kan verkligen rekommendera att söka ärliga, kompletterade och fruktbara samarbeten…. det gör saker lättare och till ”mer.”


Det går undan när vi väl kör och på eftermiddagen åker jag hem igen – kör direkt till ett av stallen (som vi också använder på våra Holistic Camps ) för att hämta dotter Zoe som är en slags skötare på en islandshäst. Hon har tagit skolbussen dit för första gången och lyser av stolhet och glädje. Så värt! (Det är nu man istället  gläds åt beslutet att bo här)
Senare på kvällen är det min tur att rida. Varje måndag i ett par år nu. Samma fina häst, men något nytt att lära varje gång – alltid avslappnade, grundande och energivande! Min privata ”yoga”.
Vi pratar lite om att skaffa en egen häst, Zoë och jag, kanske till hösten om vi får till en bra stallplats.


Tisdagen blev städdag. Konkret i huset – en storstädning som mest är skönt tillfredställande, men även att svara på mail, sms, messenger och annat som släpat under mer intensiva utåtriktade dagar. Gick inte ut ens för lunch. Fick ett klartecken från mitt resebolag jag jobbar med  – Springtime travel och lade upp info och pr för min Holistic Camp med Sofia Sivertsdotter i Palma i höst. Den som vill åka med bokar via Springtime, och uppger man ”holistic” som kod så får man 500:- rabatt.Bokade resor med synkade tåg och flyg till vårens olika jobb i Skåne och Göteborg. På eftermiddagen kom Peppe hem från Stockholm med löpcoachjobb och möten och tisdagen avslutades med mina lokala yogaklasser på studion i Bergshotellet. En vinyasa och en yin har jag på rad efter varandra och för flera av deltagarna är tisdagarna en helkväll. Den här tisdagen hade jag riktigt fina klasser som jag själv var nöjd med. Det kändes lugnt och metodiskt. Försöker prova ut lite nya sätt att undervisa eller bygga klasserna på och sedan lära utav det – vad som var bra eller mindre bra. Fast jag har jobbat med klasser och gruppträning i många år försöker jag att lära mig något av varje klass.

Och så idag – onsdag, har jag alltså åkt lite skidor, svarat på en del mail och instagraminlägg, beställt fler tröjor, filat lite på en föreläsning inför nästa vecka i Båstad, skrivit det här inlägget, ätit lunch ute med P, fixat med hemmaträning åt Ziggy efter skolan och nu är jag på ridlektion med Zoe och tjuvlyssnar på ridläraren. Ja… med dator i knät samtidigt…. det är ok.

Med andra ord en bra vecka! En vecka med ut och in. Med ”folk” och med familj. Med egentid och social tid. Med saker som planeras framåt och med uppstyrning av det som varitt. Med lite stad och med vischan. För mig nära min egen definierade framgång –  ekologisk framgång.

xc

 

Flirt med Livet

Sitter inne på en bok ( dansk förstås) sedan många år som heter ”Flirt med livet”. Den är underbar, både i illustration och text och framförallt blir man sugen på att flirta ännu lite mer. ( Jag tycker att jag redan flirtar ganska mycket  på det där lätta och luftiga sättet… när jag bubblar av överskott 🙂 Boken ger inte bara en tillåtelse att med gott samvete flirta, utan lyfter det till något ytterst viktigt. Den är skriven av filosof och kommunikationsrådgivare Lars Henrik Ylander och kommunikationsrådgivare och coach Louise Scheele Elling. Så här säger dom b la.

-Flirten är inte bara ett roligt tidsfördriv. Flirten är livsviktig på (nästan) samma nivå som mat, vatten och sömn. Den är en kontaktskapare, en förmedlare och en fortplantare. Med flirten hittar vi nya partners, vänner, jobb och upplevelser. Det här är en hyllning till flirten och en kärleksfull önskan att vi ska flirta mer i Skandinavien. För vi människor flirtar…. Inte alla är bra på det, men alla kan bli bättre och göra det oftare.

-Flirten är lätt som en fjäderboa och stark som en isbrytare. Det är bersuande att uppleva den inifrån, den smittar av sig och sprider glädje. Att flirta är att våga beröra någon lätt med lust, den behöver inte leda till någonting – den gör bara så att vår inre livsgnista flammar upp – en gåva som du kan våga ge – till den du flirtar med och till dig själv.

-Den är sitt eget ändamål. Det är dess grundläggande princip. Man flirtar för flirtens egen skull. Inte för att uppnå något men för att njuta av situationen där det på en sekund skapas ömsesidig uppmärksamhet, tillit och glädje mellan två människor. Det är den rena flirten. Man flirtar för at man tycker det är roligt och härligt att tända ljuset i andras ögon. En ren flirt kan efterlämna en kort med berusande och oförglömlig känsla hos en själv och andra. Det behöver alltså inte handla om otrohet om man flirtar med någon när man själv är gift. Man är inte nödvändigtvis oprofessionell om man flirtar på sin arbetsplats. Man är nödvändigtvis inte lesbisk om man flirtar med en anan kvinna. Och man är inte nödvändigtvis ute efter sex bara för att man flirtar. Flirten är en flirt med livet. Det skulle vara synd om man begränsade flirtens utveckling av livet med orimliga misstankar om sexuella avsikter i varje situation.
” Jag cyklade ner för vägen en tidig morgon. Jag var jättetrött och det syntes tydligt att jag just stigit upp. Men jag hade tagit på mig rött läppstift. Jag cyklade snabbt förbi en äldre man som samlade tomflaskor. Han ropade: ” HURRA för den vackra kvinna som cyklade förbi!” Jag hade ett leende på läpparna resten av dagen.” / Christina 28

-Flirten har en betydande lätthet över sig, knuten till ögonblickets intensiva närvaro. Den slutar kort efter att den har börjat. Man måste ta tillfället i akt och det är charmen med det. Flirten ska grunda sig i ”överskottet” inuti. Som ur nektar som aldrig tar slut utan alltid flödar över. Flirtens lust kommer från att vara överfull och ha överskott så att det strömmar ut över din omgivning. Börja alltså med självflirten. Stärk din vardags-grund-glädje. Hitta fram till upplevelsen av lust, passion och livsglädje. Få lite överskott i taget och låt det sprida sig i din samvaro med andra. Livsflirten lever av överskottet och överskottet lever av livsflirten. Var förvissad om att det kommer att ses och uppmärksammas precis som du ser och upptäcker det hos andra.

” En ganska vanlig vårdag hade jag en ”livet leker dag” och jag var på riktigt bra humör. Jag skulle bland annat handla mat och stod bland burkarna med krossade tomater och log för mig själv. När jag gick mot kassan kom en man emot mig och sade: ”Du ska bara veta att ditt leende gör andra glada”. Så gick vi vidare var för sig – leende.” Rikke

En flirt som har en erotisk potential är ett vågspel. Det kräver att man visar rätt mängd intresse vid rätt tidpunkt… om situationen tillåter går man vidare, annars slutar man. Man är en duktig erotisk flirtare om det man säger och gör signalerar: ” Jag har lust att beröra dig med lust och ”jag vågar beröra dig med lust” och jag kan beröra dig med lust när jag känner att situationen tillåter det.” En bra närvaroflirt blottar lusten att vara tillsammans med den andra personen, den visar mod, empati, verklighetsförankring och känsla för situationen. ”

Alltså …. den här boken fortsätter och fortsätter med inspiration, och även handfasta lektioner och tips på att flirta både rent men även lite mer avancerat och riktat…. köp den!

 

Och var generös – flirta mer!

Kanske du också vill läsa ett av mina tidigare inlägg med inriktning 14 februari och erotik .

<3

c

Självsamhet, boktips, kreativitet och fågelbord

Klockan är nio, jag sitter framför mitt skrivbord och fönster, nyss hemkommen från skolskjutsning och morgonjoggen i skogen med hunden. Det var en minusgrad ute, så nu efter dusch och kaffe så känner jag mig så där skönt kontrastrik och cirkulerad i huden.

Har satt upp ett hemsnickrat fågelbord på min balkong framför mig, så att jag ska få ha domherrar och tagoxar flygandes förbi som sällskap. Tyvärr verkar de lite rädda för att sitta på ett fågelbord utan tak…. Måste snickra om. Det finns något mysigt med att ge någon mat… att någon, i det här fallet fåglar, vill komma och äta hos mig… att de hittar lite gott här när det är kallt ute.

När jag sprang i morse fick jag som vanligt några klara insikter, de kommer alltid efter några sköna hundra meter 🙂  precis som att de suttit fast någonstans i kroppen och skakas fram av löpstegen och andetagen!  Jag tror att jag har tappat lite av min kreativitet, och jag måste ta tillbaka den! Min främsta naturtillgång och valuta, resurs och tändvätska! Jag har inte värnat om den som jag gjort tidigare, har inte satt mig i förutsättande lägen för att odla den och uttrycka den mer frikostigt den senaste tiden.

Kreativitet kräver både avskildhet och stimuli, och framför allt när den utforskas och är i uttryckande läge – behöver den få obruten tid och ostördhet. Och för mig är det en stor känsla av mening att vara i ett kreativt skapande läge. Att skapa är bästa sättet att lägga uppmärksamheten utanför sig själv och småsaker. Går man in i skapandets natur, känner man av livet i sin egen form. Livet och universums första och mest genomträngande funktion är kreativitet. En idé som manifesteras i något.

För att kunna vara kreativ, måste man in i huvudet på sig själv, eller som Linus Jonkman säger det i sin bok ”Självsamhet” – in i sitt huvudet som sedan tar en ut i kosmos.
Han menar också på att få stora idéer har kläckts av en kommiteé , men däremot av en solitär – dvs, en enskild människa i avskildhet. Och just ordet solitär, känns mer rätt beskrivande av en självvald positiv upplevelse när man är själv, jämfört med ordet ensam.
Fick boktipset av min goda Springtime kollega Annika och har precis börjat lyssna på den här boken och ÄLSKAR den redan. Jag inser hur viktig den kan bli för många – som känt sig missförstådda för att de får sin energi mest när de är själva snarare än i sociala sammananhang, hur vi många gånger i samhället uppmuntrar barn som vuxna till att ta mer plats – snarare än att också uppmuntra till att kunna umgås med sig själv utan yttre stimuli, Försjunka lite i dagdrömmeri, njuta av vad man kan uppleva när det bara är jag och livet så att säga. Linus menar också att självsamhet är grundtillståndet i livet även om vi också är sociala varelser och behöver interagera med andra – vi föds själva och dör också så.

Hursomhelst – jag rekommenderar boken – att lyssna på eller läsa.
Jag rekommenderar också att sätta upp fågelmatare, springa morgonjoggar och yinyoga innan frukost. Jag rekommenderar att ha perioder av egen tid bortom det vanliga småpratet, rastlösa fixet, telefontittandet och städandet, för att få kreativiteten och reflektioner att blomma – och sedan göra något med det som kan bli till bröd för andra.

Ha en trevlig tisdag.

Xc


Ljudboks tips!

I sommar har jag frossat i Storytel och olika ljudböcker / avslappningar. Här är några tips!

  • Den mest använda en längre tid har varit till min dotters läggning :
    ”Kaninen som så gärna ville somna” av Carl-Johan Forssén Ehrlin, med uppläsare Lars ”Lisa” Andersson. Faktum är att alla somnar av den innan den är slut!  Även jag, min man och min 15 åriga son till och med 🙂 Finns på Adlibris och Storytel.
  • Jag har lyssnat på flera böcker av Jojo Moyes – ”Livet efter dig”, ”Arvet efter dig”, ”Toner i natten”, och nu ”Sista brevet från din älskare”. Lättsmält men bra – härligt att lyssna på i långa bilkörningar, städning etc.
  • Just precis nu, lyssnar jag på ( har läst tidigare) Echart Tolles ” Lev livet fullt ut”. Sympatisk hållning till andlighet och varandet. Passar när man vill åt tankar kring närvaro, kraft, upplysning – utan att religioner spelar in eller står bakom – snarare handlar det om det gemensamma du i så fall kan hitta inom alla religioner.
  • Och om du gillar att söka dig mot sk suggesterad avslappning/mental träning, hittade jag några jag aldrig sett förut, som jag först var skeptisk mot men sedan kom att gilla och /eller kände mig skön av. Vill dela med mig av det också – kanske tycker du samma.  Hon heter Anna -Lena Mellblom och flera olika på Storytel. ”Dags att lyckas” var lite kul.

Jag tycker att Storytel  (eller motsvarande)  är en prisvärd tjänst! Så mycket du kan lära dig, bli road av, inspirerad av – för ganska lite pengar jämförelsevis mot vad du annars kanske lägger det på.

xc

PS. Bilder från Järvsö de senaste dagarna – skog, jogg och festligheter med Sanna och Freddan och ungar.

Vildkvinnan (som i ursprung)

Skrev det här 2009…. Nu 8 år senare kan jag författarinnans arbete ännu mer och upplever behovet ännu större bland kvinnor jag träffar och undervisar. Vad känner du?

Jag älskar att se människor njuta av sina kroppar, verkligen leva i dem, låta kroppen med hud, hörsel, känsel, rytm, svett, syn och doftsinne få leda dom rätt. Älskar när kvinnor vågar lita på sin naturliga, ursprungliga intuition, skönhet och kraft. Kvinnor som inte låter sig tämjas till mekaniska dockor, krympta till allt för snäva ideal och normer så dom glömmer bort vilka storartade varelser de är. Kalla hem Henne, cellen av den ursprungliga vilda kvinnan!

“ En frisk kvinna är i mångt och mycket likt en varg; robust, resursrik, stark livsvilja, livsgivande, revirmedveten, uppfinningsrik, lojal, kringströvande. Men skärs hon av från det vilda i sin natur blir hennes personlighet tunn, torftig, suddig, spöklik.  När tillvaron blivit rutin, leda, är det dags för det vilda i kvinnan att träda fram, dags för psykets kreativa funktion att översvämma deltat.

Hur påverkas kvinnor av vildkvinnan? Men henne som bundsförvant, som ledare, förebild och lärare, ser vi inte med ett par ögon utan med vår intuition som har många ögon. När vi ger plats för intuitionen blir vi därför som stjärnhimlen: vi betraktar världen med tusen ögon.

Att närma sig den instinktiva naturen betyder inte att vända upp och ner på allting, göra vänster till höger och svart till vitt, flytta öster till väster, beter sig som en vettvilling eller en furie. Det betyder inte att glömma sin primära sociala inlärning eller att bli mindre mänsklig. Tvärtom. Integriteten är stor i den vilda naturen.

Vad det betyder är att inmuta sitt revir, hitta sin flock, finnas i sin kropp med trygghet och stolthet oavsett vilka företräden och skavanker den har, att tala och handla i eget namn, vara medveten, alert, utnyttja sin inneboende kvinnliga intuition och lyhördhet, komma in i sina cykler, finna ut var man hör hemma, utvecklas med värdighet, hålla kvar så mycket som möjligt av medvetandet.

Vildkvinnans arketyp och allt hon står för beskyddar konstnärer,  författare, skulptörer, dansare, tänkare, bedjare, sökare, upptäckare – för alla ägnar de sig åt skapande arbete, och det är där den instinktiva naturen är mest aktiv. Som i all konst har hon sitt viste i kroppen, inte i huvudet.

Hon uppmuntrar oss att slå vakt om vår mångspråkighet, att flytande behärska drömmarnas, passionens och poesins språk. Hon viskar ur nattliga drömmar, hon efterlämnar ett grovt hårstrå och leriga fotspår i kvinnosjälens marker. Dessa spår fyller kvinnor med en längtan att söka upp henne, befria henne och älska henne. Hon är tankar, känslor, behov och minne. Hon har varit försvunnen och nästan bortglömd mycket länge. Hon är rösten som kallar “Hitåt, hitåt”.

Hon skapar cyklerna. Hon är den vi bryter upp från hemmet för att leta upp. Hon är den vi kommer hem till. Hon är alla kvinnors jordiga rotstam. Hon är den som håller oss igång fast vi känner oss slut. Hon är den som räddar livet på ofärdiga tankar och beslut.

Hon lever i tåren och oceanen. Hon är från framtiden och från tidens begynnelse. Hon lever i det förflutna och kallas hit av oss. Hon finns i nuet och har en stol vid vårt bord, står bakom oss i kön och kör före oss på vägen. Hon finns i framtiden och går bakåt i tiden för att hitta oss nu. Hon är ögonblicket innan inspirationen kommer över oss. Hon lever på en fjärran plats som bryter igenom till vår värld. Beviset för att hon finns ligger i våra möten med henne genom våra nattliga drömmar och genom vår längtan och vår inspiration. Att vi känner oss tomma när hon är borta, att vi längtar och trängtar när vi är skilda från henne; det är tecken på att hon har varit hos oss… “

Ur Kvinnor som slår följe med vargarna av Clarissa Pinkolas Este´s

En kvinnas dubbelnatur

” I bland kan kvinnor bli otåliga och gnälliga i sin väntan på att deras partner äntligen ska förstå dem. De säger: ”Varför kan han inte fatta vad jag tänker, vad jag vill?”  Kvinnor ledsnar på att ideligen ställa den frågan. Men det finns en lösning på dilemmat, en lösning som är snabb och effektiv. Om en kvinna vill ha en lyhörd partner, ska hon avslöja den kvinnliga dubbelnaturen för honom. Hon ska berätta om den inre kvinnan, , den som tillsammans med henne själv blir två. Och det gör hon genom att lära sin partner att ställa två skenbart enkla frågor till henne, frågor som får henne känna sig sedd, hörd och förstådd. 

Den första frågan är: ”Vad vill du?” Det är en fråga som praktiskt taget alla ställer i en eller annan form, den kommer av sig själv. Men det finns en väsentligare fråga och den lyder: ” Vad är det ditt djupare själv vill?”

Bortser man från en kvinnas dubbelnatur och tar henne för vad hon tycks vara, får man räkna med att bli rejält överraskad, för när hennes vilda natur träder fram och börjar göra sig gällande, visar hon sig ofta ha helt andra intressen, känslor och tankar än hon givit uttryck för förut.

Den vilda kvinnans livskamrat är den man som har en själens uthållighet och fördragsamhet, den man som kan låta sin instinktiva natur kika in under tältduken till en kvinnas själsliv och förstå  vad han då ser och hör. Den gode partnern är den man som kommer åter och åter för att försöka förstå, som inte ger upp eller låter sig distraheras av sådant som händer längs vägen. Den uppgift det åligger mannen är således att finna hennes rätta namn och att sedan inte missbruka den kunskapen till att skaffa sig makt över henne, utan istället lära sig respektera och förstå den numinösa hon är gjord av, låta sig genomströmmas av den, överraskas av den. Och stanna kvar hos den. Sjunga hennes båda namn över henne. Det får hennes ögon att stråla. Det får hans ögon att stråla.” 

//  Ur kvinnor som slår följe med vargar av Clarissa Pinkola Estes

”Den som hittar sin plats tar ingen annans”

Sitter så här någon dag in i januari och det nya året – med snön äntligen dinglande i stor flingor utanför, och jag innanför vid köksbordet. Jag har en sån där stund som jag har längtat efter, ensam vaken på morgonen utan något jag måste göra eller passa tid till.

En kopp kaffe, tystnaden av det sovande huset och ett block och en penna framför mig. En set up som bara saknar en sak för att bli riktigt fullständig…  radio. Slår på Vinter i P1 med Tomas Sjödin  som jag vet hade sitt program för några dagar sedan. Önskar att ni alla har fått en sådan här stund under ledigheten, eller att ni snart tar er en. Hämta ett par hörlurar och sätt på detta program, så har du en timme av näring och lugn och en karta, oavsett om du städar, går eller sitter och dricker kaffe och tittar på snöflingor och småfåglar… Hör här bara:

” Den som hittar sin plats – tar ingen annans” 

” Att sätta ljus på andras gåvor är en medmänsklig uppgift, som därmed är världsförbättrande” 

” Medmänsklighet är inte bara att stötta den svage och lyfta den som fallit. Medmänsklighet är i högsta grad att vara den människa som får andra att växa. Som vågar glädja sig åt egna och andras styrkor och bekräfta dom. Alltså inte bara undvika mörker utan aktivt sätta ljus på det vi vill ska växa – i oss själva, i varandra och i den här världen.” 

” What would happen if we studied what is right with people instead what i s wrong with them?”

xc

 

 

Ett verktyg för själen – Sofia Sivertsdotter på virtuell bokturné hos mig :)

(Foto: Victoria Carlbaum)

Låt mig presentera: En av få väl utvalda lärare / coacher jag har haft under åren. Sofia kom in i mitt liv för över 10 år sen med relativt anonyma texter jag fick på min mail – läste och njöt i två år innan jag blev hennes klient på distans i 3 år. Därefter har jag haft henne med på två Holistic Camps resor med Springtime och använt hennes texter i otaliga sammanhang och yogaklasser.
I samma sekund som jag började läsa hennes texter – visste jag inte skulle få ha henne för mig själv längre 🙂  och så har det ju visat sig bli förstås!  I vår har jag äran att få ha henne uppe i Järvsö på Holistic Camp den 19-21 maj. Vilken ynnest!! Läs mer här om den. Nu lämnar jag ordet till Sofia!sofia camp 2017

”Hej kära Cecilia-läsare,

Jag heter Sofia Sivertsdotter och det här är det andra stoppet på en virtuell bokturné som jag är ute på med min nyutkomna bok Tillitens väg – konsten att lita på livet.
Det är med glädje jag stannar hos just Cecilia. Jag menar att kroppen i första hand är ett verktyg för själen och Cecilia är en av de finaste fysiska omvårdare man kan hitta. Vi har jobbat ihop några gånger med Springtime Travel och jag har där fått se hur kroppar har öppnats upp, slappnat av och hittat hem under ledning av henne.

 

Jag hoppas att ni med detta inlägg ska få lite själslig näring som kan hjälpa kroppen att glimma ännu lite mer. För som jag skriver i kapitlet ”Ett verktyg för själen” som ni får ett utdrag ur nedan, så är det inte antingen kropp eller själ som gäller, utan tillsammans:

 

”Min tro är att vi är andliga varelser i första hand, och att våra kroppar ”bara” är redskap för att vi ska kunna genomföra och uppleva saker och ting här på jorden. Utan själen, en kropp som saknar dynamik och riktning. Men utan kroppen, inga armar och ben för livssyftet. Tanken att vi är en själ i första hand, kan ge en djupare motivation till att ta hand om kroppen – så att vi har någonstans att bo. Det är inte antingen kropp eller själ som gäller, utan tillsammans.

 

Inom det flertusenåriga indiska hälsosystemet ayurveda, kunskapen om livet, menar man att trötthet, utbrändhet och energilöshet orsakas av antingen överanvändning, felanvändning eller underanvändning av kropp och själ. Det spelar ingen roll om vi ägnar oss åt stenhård fysisk elitträning, sitter av tiden på ett jobb som vi vantrivs med, eller stannar i sängen oftare än vi lämnar den. Resultatet blir detsamma: Obalans.

 

Jag tror att en kropp som blir älskad, meningsfullt använd och regelbundet får tid att vila och ”bara vara”, frigör och förändrar sig själv – om den tycker att den behöver det. Kanske är det så enkelt som att det är stress på olika nivåer som hindrar kroppar från att vara de tillitsfulla verktyg de är ämnad att vara? Inaktivitet, överätande, oro, monotoni, frustration, inomhusmiljöer, rökning, överträning eller utseendefixering. Det finns åtskilliga sätt att skapa stress i en kroppshydda.
Både kropp och liv förändras. Det kroppen behövde när den var arton, är med stor sannolikhet något annat än vad den behöver som nybliven sextioåring. Kroppar som återhämtar sig från cytostatikabehandlingar behöver något annat än de som läker från benbrott. Gemensamt för oss alla är, tror jag, att vi regelbundet behöver vila i vårt ”yin-tillstånd”. Utåtriktade, stressiga och energikrävande perioder behöver balanseras med introvert och reflekterande stillhet: Yin.

 

Inom den kinesiska medicinen menar man att allt kan placeras någonstans på en yin- och yangskala: Beteenden, tidpunkter på dygnet, årstider, färger, mat – allt är övervägande yin eller yang. Yin-energin är feminin, passiv och ”mottagande”, det vill säga att den drar till sig saker snarare än ger sig ut och jagar. Detta ska dock inte förväxlas med lättja, för ur ett grundat inre kan det mest kreativa forsa.

 

Eftersom yin-energin är stilla, sammandragande och mörk, är den i stort sett motsatsen till allt vi ser i dagens uppkopplade och skärmupplysta dygnet-runt-samhälle. Grönområden (yin) får stå tillbaka för städer, vägar och byggande (yang). Vi har mindre tid än någonsin för återhämtning, avkoppling och reflektion, det vill säga alla yin-närande tillstånd. Många av oss drunknar i långa arbetsveckor, mekanisk logistik och en ständig effektivisering av både privatliv och yrkesliv.

 

Vi kommunicerar allt snabbare, tävlar mer och samhället lägger mer tid och pengar på olika former av ekonomiska, politiska och militära krig. Kanske är det inte så konstigt att många människor är fast i olika typer av beroenden? Koffein, nikotin, mat, socker, sex, droger eller alkohol. Kroppen gör allt för att finna lite lugn och frid. Även om vägen blir artificiell och kortsiktig.

 

Kvinnors kroppar är generellt sett mer yin, medan mäns kroppar är mer yang. Detta gör att kvinnor lättare än män hamnar i obalans när de utsätts för stress och press och missar att vara i sitt mottagande ”bara-vara-tillstånd”. Män däremot hamnar oftare i obalans när de inte får använda sin kraft, styrka och bidra aktivt till någon eller något, det vill säga klassiska yang-egenskaper.

 

Man kanske till och med skulle kunna påstå att många kvinnor, och säkerligen också många män, simmar i ”fel vatten” delar av dygnet – eller livet. Detta då flertalet samhällen och arbetsplatser i västvärlden är vinstdrivna, byggorienterade och högpresterande. Även om jag hoppas och tror att ett mer humant och mindre fyrkantigt arbetsklimat är på frammarsch. Att inte leva långsiktigt hållbart, oavsett om det gäller individ- eller samhällsnivå, är etiskt, själsligt, känslomässigt, mentalt och fysiskt stressande.

 

Lösningen är inte att kliva av arbetsmarknaden, utan att justera miljön så att den passar både kropp och själ bättre. Hållbart ledarskap. Avbrott för reflektion, natur och vila under arbetsdagen. En tydlig övergång mellan arbete och fritid. Aktiv vila innan eftermiddagens och kvällens aktiviteter. Fysisk rörelse utifrån kroppens behov, gärna på arbetstid. Heliga helger och egenkomponerade sabbater. Med en mer ”yin-vänlig” vardag med tydliga gränser, inbyggda luckor och pauser mellan produktivitet och kreativitet, slipper kroppen bli över-, under- eller felanvänd.”
Tillitens väg avslutas med ett kapitel med frågor för reflektion. Självklart får ni tjuvkika på några här:

 

  • När känner jag mig som mest hemma i min kropp?
  • Om kroppen vore en energibehållare, hur välfylld är min?
  • Vad stressar mig?
  • När känns livet som enklast?
  • På vilka sätt skulle jag vilja sakta ned?
  • Vad eller vem får mig att känna mig vacker?
  • Vad tror jag att mitt kroppsspråk förmedlar?
  • Har jag tillräckligt med tid för eftertanke i mitt liv?
  • Vilka känslor är oftast återkommande i min vardag?
  • Vad visar linjerna i mitt ansikte?
  • Vilka källor går jag till för själslig näring?

 

Vill du läsa mer om boken Tillitens väg – konsten att lita på livet? Gå in på www.sivertsdotter.com, eller på AdLibris eller Bokus. Vill du få mer inspiration för själens verktyg? Läs på www.sivertsdotter.com/ord, eller följ mig på Facebook under Sofia Sivertsdotter.

Tack Cecilia för att jag fick komma hit och gäst-skriva och tack till dig som läste!

Med kärlek
Sofia Sivertsdotter

 

 

Jag andas ut och ler mot träden – helande mindfulness

Vill dela med mig av ett av många fina avsnitt ur boken ” Tystnad” av Thich Nhat Hanh.

Övning: Att helas
Om din vardag är fylld av oväsen, förvirring eller brådska är det lätt att glömma bort att tänka på de hälsobringande och stöttande element som finns där överallt omkring dig, som den friska luften, solen och träden.

Följande övning kan du göra vara som helst, när som helst. Du behöver bara vara på en plats där du ledigt kan andas, slappna av och le. Ett lätt leende göra att musklerna i ansiktet slappnar av och ger lättnad i både kropp och själ. Du säger alltså inte bara ordet ”le” , utan du gör det verkligen.  Du kan också formulera dina egna välgörande versrader.

Genom att sätta dig själv i kontakt med de läkande elementen runt omkring dig, kan du förnya dig själv. Ur ditt lagermedvetande kan du också lyfta fram uppfriskande och välgörande, närande bilder. När du till exempel befinner dig mitt i en myllrande stad kan du erinra dig hur det är att vistas i bergen eller vid havet.

Jag andas in och är medveten om luften.
Jag andas ut och njuter av att andas.

Jag andas in och är medveten om solen.
Jag andas ut och ler mot solen.

Jag andas in och är medveten om träden.
Jag andas ut och ler mot träden.

Jag andas in och är medveten om barnen.
Jag andas ut och ler mot barnen.

Jag andas in och är medveten om lantluften.
Jag andas ut och ler mot lantluften.

Har en ganska ledig helg framför mig – det är inte ofta och det känns härligt 🙂

Sitter just nu vid köksfönstret och dricker kaffe och läser lite igen i boken ”Charmen med tarmen”. Den är otroligt intressant och rolig och motiverar väldigt bra att se över sin kost, sin mage och sin probiotika.

Precis nyss läste jag en avdelning om att stress är en av de viktigaste stimuli som hjärna och mage diskuterar med varandra, och till det behövs energi och hjärnan lånar det framförallt av tarmen -inte bra. All stress aktiverar nerver som hämmar matsmältningen – det innebär att vi inte bara hämtar mindre näring utav maten utan att vi också behöver mer tid för det och belastar tarmen. Stress är också ohygienisk – när livsvillkoren i tarmen förändras  överlever andra bakterier än när läget är avspänt. Grova typer, som klarar turbulenserna bra förökar sig då framgångsrikt…

Läs den – den är bra!

xc