Monthly Archives

juni 2017

Hållbar livsstil Mat Vegetariskt

Recept: Vegetariska tacos med maskrossalsa och tortillas av rotselleri

vegetariska tacos

Dessa vegetariska tacos är laddade med bra fettsyror, kryddiga bönor, alger, pumpakärnskräm och en frisk salsa med maskrosor. Allt i tortillas av rotselleri. Jag fick smaka dem av kocken Filip Fastén under Sweden Food Tech. Supergoda! Passar utmärkt som förrätt eller som ett roligt inslag på tacomiddagen. Jag tycker om att använda vilda växter, det finns mycket ätbart runt omkring oss som är gott att använda i maten.

Här kommer receptet.

Tortillas av rotselleri

  • 1 st stort rotsellerihuvud

Skala och skiva så tunt som möjligt. Stek snabbt i het stekpanna med lite olja eller grilla.

Kryddiga svarta bönor (4 port)

  • 400 g blötlagda svarta bönor
  • 2 st gula lökar
  • 40 g inlagd jalapeno
  • 2 msk jalapenospad
  • 1 dl rapsolja
  • 7 dl vatten
  • 2 tsk salt
  • Spiskummin
  • 2 msk smör

Sätt ugnen på 175 grader. Koka bönorna i 15 min, häll av. Hacka lök och jalapeno, stek dem gyllene i 1 dl olja. Rosta valfri mängd spiskummin i torr panna tills de börjar ”hoppa”, mortla. Blanda allt med bönorna och spadet och häll i en ugnssäker form. Sätt in i ugnen 1 timme och rör var 20:e minut. Avsluta med smör.

Kålsallad med alger

  • 300 g rödkål
  • 75 g havssallat (en alg som finns i vissa välsorterade matbutiker)
  • 2 msk vinäger
  • 3 msk olja
  • 1 msk vita sesamfrön
  • 1 ask smörgåskrasse
  • salt

Strimla rödkålen tunt. Rosta sesamfrön i torr panna. Skölj havssallaten. Blanda alla ingredienser till en sallad.

Frisk salsa – brainfood med maskrosor

  • 30 g spenat
  • 25 g ramslök
  • 20 g späda maskrosblad (eller t ex kirskål, nässlor)
  • 1/4 silverlök
  • 2 dl linfröolja
  • 1 st lime
  • 1 tsk salt

Mixa allt i mixer. Pressa ner limen och smaka av med salt.

Pumpakärnskräm rik på zink och magnesium

  • 200 g rostade pumpakärnor
  • 1 tsk kummin
  • 1 tsk fänkålsfrön
  • 1 tsk korianderfrön
  • 3 dl vatten
  • 1/2 citron
  • 2 tsk salt

Rosta kryddorna i torr panna tills kumminfröna ”hoppar”. Mortla. Mixa allt i en mixer och häll på vatten till en kräm. Smaka av med citron och salt.

Servera allt i små tortillas av rotselleri.

Recept: Malidza Larsson & Simon Larsson Lahti, 100 år och framåt (ICA)

Forskning Löpning Moa

Runners high – så gör du för att bli hög på löpning

runners high

Tänk dig ren eufori. Du känner ingen värk. Alla sinnen är mer intensiva och det känns som att du kan springa hur långt som helst. Det är det häftiga tillståndet Runners high. En intensiv form av träningsglädje. Många har hört att man kan bli hög av att springa, långt färre har upplevt det. Hur blir man egentligen hög på löpning?

När jag sprang Tough Viking för några år sedan gjorde jag illa min ena arm. Det lustiga är att jag inte ens vet hur. När jag tog av mig tröjan var hela överarmen som ett mörkt blåmärke och först två månader senare var armen återställd. Men i stunden kände jag ingenting.

På 70-talet upptäckte forskare att kroppen producerar endorfin vid träning, ett ämne som liknar morfin och som även det kan stilla smärta och skapa eufori. Utöver kroppens eget morfin ökar även nivåerna av cannabinoider (som även finns i cannabis) hos personer som har sprungit. Endocannabinoiderna är smärtstillande ämnen som kroppen själv producerar. Och precis som för endorfiner har dessa särskilda mottagare i vår hjärna.

Exakt hur Runners high fungerar debatterar forskare fortfarande om. Mest troligt verkar vara att det beror på flera faktorer och att både endorfiner och endocannabinoider spelar en viktig roll. Vissa forskare menar även att ökade nivåer av dopamin och serotonin liksom ökad kroppstemperatur bidrar till den euforiska känslan.

Jag tycker det är så spännande och tog reda på mer.

Hur får man Runners high?

  • Du behöver springa (eller utöva annan konditionsträning som t ex rodd eller cykling) i minst 45-60 minuter.
  • Håll ett utmanande men inte alltför intensivt tempo. Det ska ju kännas bra!
  • Om du springer regelbundet är chansen större. Hjärnan utsöndrar nämligen mer endorfin ju mer långsiktigt du tränar.
  • En studie har även visat att produktionen av endocannabinoider är tre gånger högre på morgonen.
  • Det krävs cirka två månaders träning för att mängden endorfiner i blodet kraftigt ska öka vid löpningen (även om det inte är en garanti för att uppnå Runners high).

Visste du att vid löpning i högt tempo skapar kroppen endorfiner motsvarande en morfinspruta i samma dos som ges vid benbrott? Häftigt! Det tycker jag man kan se vid målgången på lopp. Människor som springer in i full fart med spänstiga steg kan strax efter, när endorfinerna klingar av, knappt halta därifrån med olika skador och skavsår som plötsligt gör sig påminda. I boken Hjärnstark som jag skrev om tidigare beskriver Anders Hansen att den här smärtdämpande lyckoeffekten troligtvis lever kvar från när människan jagade byten långa sträckor för överlevnad.

Jag har upplevt tillfällen när jag kommer in i en andra andning och orkar höja tempot i löpningen. Det har funnits tillfällen när jag inte känt någon smärta fastän jag fått en skada och jag kan ibland bli euforisk vid träning vilket ju är helt underbart. Jag vet inte om det har varit Runners high, det spelar egentligen ingen roll. Oavsett om man får Runners high eller inte, så är det fina att alla som springer får ta del av de positiva effekterna.

Har du upplevt Runners high någon gång?

Hållbar livsstil Livet Mindfulness Moa Outdoor

Att njuta av naturen i stan

Jag är så tacksam att vattnet och grönskan finns så nära. Att kunna sitta på en brygga helt själv fastän det är mitt i Stockholm. Att kunna jogga och promenera i grönområden. Det är mina nödvändiga oaser och andningshål som jag ofta besöker. Utan naturen i stan känner jag mig instängd.

Det är bevisat att naturen ger oss lägre puls och får oss att vara mer närvarande. Så lättillgängligt, fritt och bland det bästa jag vet. Tack.

Forskning Hållbar livsstil Mat Moa Vegetariskt

Trendspaning – så ser framtidens mat ut

Bild: Ica

Har precis kommit hem från Sweden Food Tech’s konferens och känner mig så inspirerad och laddad med idéer. Frågan om framtidens mat ligger mig nära om hjärtat, både ur ett hälso- och miljöperspektiv. Jag har varit engagerad i stadsodling sedan ett par år tillbaka och tidigare odlat alla mina grönsaker själv året om genom olika tekniker. Jag vill verkligen arbeta mer inom det här området!

Så hur kommer vi äta i framtiden? Efter att ha lyssnat på framträdande entreprenörer och forskare inom området och tagit del av ICAs rapport 100 år och framåt sammanfattar jag här några spaningar för hur vi kommer att äta i framtiden.

Individanpassat näringsinnehåll

Hälsodata mäts enkelt och kosten individanpassas därefter. Idag gjorde jag t ex en snabb analys av mitt blodsocker. I framtiden kommer det att vara en självklarhet. Mat och träning blir en erkänd medicin och används för att motverka mental ohälsa. Tarmflorans hälsokoppling har blivit självklar. Vi äter nootropika, kosttillskott för hjärnan, och goda bakterier som optimerar tarmfloran. Som en följd får vi bättre immunförsvar (som till 90 procent sitter i tarmarna). Förkylningar, allergier och livsstilsrelaterade sjukdomar blir mer sällsynta.

Nya proteinkällor och mer växtbaserat

Matproduktionen, särskilt av kött, står idag för en fjärdedel av koldioxidutsläppen och spelar en avgörande roll för hur vår framtid blir. Nya mer hållbara proteinkällor som odlat kött, insekter och alger blir vanliga inslag i vår kost. Utbredningen av antibiotikaresistenta bakterier gör att animaliskt kött och mejeri blir mer ovanligt för att hindra utvecklingen. Vi äter mer vegetariskt och veganskt.

Nanoteknik och genmodifiering

Nanoteknik används på en mängd sätt, t ex för att förlänga hållbarheten på ekologisk frukt och grönt genom ätbara nanofilmer, för att kunna spåra ursprung på mat eller själv säkerställa innehållet. Genmodifiering används på nya sätt, som för att förbättra näringsinnehåll istället för att göra monstergrödor som står emot giftiga bekämpningsmedel.

Stadsodling och kretslopp

Urbaniseringen ökar och städerna blir alltmer självförsörjande genom inomhusodlingar på höjden, på tak, i gröna kilar och outnyttjade utrymmen. Likaså blir det vanligare att odla hemma. Allt tas tillvara på, som spillvärme för uppvärmning och fiskbajs för näring till växterna.

Ett mer hållbart jordbruk

Trycket på jordbruket behöver minska i och med den ökade befolkningen och vi går även över till mångfaldsjordbruk. (Se gärna dokumentären Sista skörden för en djupare bakgrund). Vi använder hållbara jordbruksmetoder som binder kol i marken. Ensidigt odlande av ettåriga växter på stora fält byts mot flera perenna växter som samsas och anpassas efter platsens unika förutsättningar. Allt övervakat med modern teknologi som drönare och sensorer.

Man tar vad man har

Ett scenario är att den globala uppvärmningen går för långt, ekosystemet sätts helt ur spel och tillgången på mat kraftigt minskar. Konflikter i världen på grund av detta blir allt vanligare. En potentiell framtid som läskigt nog är fullt möjligt. Utöver den globala uppvärmningen och förstörda hav och jordar är humlor och bin hotade. De som pollinerar majoriteten av alla växter. Vi utforskar skogen och havets skafferi för att piffa upp den torftiga maten. Vi äter rötter och vilda växter. Godis säljs på svarta marknaden.

Mat i rymden

Rymden har blivit ett andra hem för vissa delar av mänskligheten. Rymdturism är allt vanligare. Det ställer nya krav på maten. Vi äter grödor som kan odlas i rymden och ge oss livsviktigt syre. Smakupplevelsen förstärks med hjälp av virtual reality, dofter och ljud. Viss mat 3D-printas.

 

Hur tror du att framtidens mat och livsmedelsproduktion kommer att se ut?