Healthy Mind

#inteensam TACK!

Jag vet faktiskt inte om ni förstår hur mycket era kommentarer värmde redan där i sängen… när jag låg sömnlös.

Man kan säga mycket om sociala medier, dess ytlighet, värdet eller ickevärdet i att ha ett gigantiskt socialt umgänge – online.
Men… den värme jag kände från er då, den var på riktigt. Och den var banne mig som en kram. Och idag när jag läste alla kommentarer sköljde det över mig igen. Ni är så sabla fina!
Jag menar det verkligen – ingen floskeltopp här – ren och skär tacksamhet! Snälla sug åt er…

Nu känner jag ju inte alla av er personligen, men jag är ganska säker på att ni berörs även av kommande stycke:
När jag läste era kommentarer slogs jag  av att varenda en av er som skrev något i stil med ”jag vet, jag känner också så ibland” är sådana som jag (redan innan ni skrev det) liksom har tyckt om och beundrat. Även om vi bara är ytligt bekanta så har jag tänkt – jag gillar verkligen henne…
Och då tänker jag i nästa steg att jag är stolt att vara en av er.
Kalla oss känsliga, mänskliga – men vi är också fantastiska, och får en himla massa bra bollar i rulling de där dagarna som energin flödar och vi springer fort, fort, fort fulla av iver.

Och den där sårbarheten… kanske är det den jag anat? Den som gjort er intressanta, som fått mig att dras lite extra till just er… om än bara online… #inteensam

Någon frågade: Hur gör du för att komma ur svackorna?
Mitt svar är nog…
1. Jag har inget färdigt svar, men…
2. Jag loggar ur den mediala världen och in på min egen. Dagen efter mitt bryt och större delen av helgen fick telefonen helt enkelt samla damm. Digital detox. Egentligen inte som ett duktigt medvetet val, utan som en automatisk handling. (Därav att detta sena tack till er också. Jag har dock tänkt på er mycket!)
3. Jag sover. Ja… efter en natts sömn känns det alltid bättre.
4. Försöker påminna mig om punkt 3. Även då, i stundens hetta, försöker jag påminna mig själv om att dessa dalar också är en del av min person och att det kommer gå över även denna gång, precis som alla andra gånger. Den vetskapen gör ju att jag inte behöver hetsa upp riktigt lika mkt. Denna punkt är svår. Men jag blir bättre och bättre på det.

Hur gör du? Kommentera gärna.

#inteensam

Jag tycker väldigt mycket om er.
Tack.
Verkligen tack!

Foto: Kitty Lingmerth

 

You Might Also Like

5 Comments

  • Reply
    Jessica
    30 maj, 2017 at 17:45

    Det låter kanske som fröken duktig eller som fröken ego men det struntar jag i för när jag är nere i en svacka så tränar jag extra mycket, typ jag kan inte handla efter jobbet för jag måste ut och springa en runda om ni ens ska kunna prata med mig utan att jag överreagerar på ett eller annat sätt. Det kan gälla bara för en dag eller flera dagar på raken att jag först måste få en egentid antingen i spåret eller i badkaret med en tidning för att orka vara mamma, flickvän och alla andra roller man har.

    • Reply
      erika-kits
      22 juni, 2017 at 10:49

      ja håller med, det fungerar! kram

  • Reply
    Jessika
    6 juni, 2017 at 22:15

    Åh! En stor varm kram till dig!

    Det är Jessika, Jessika som förra sommaren fick en egen hälsning från dig när jag kommenterad om er bok, om vad den gjort för mig! Jag kämpar fortfarande. Är inte skadad längre men en expert på det som du så fint formulerar dig, springer för fort. Jag gör det också. Jämnt. Och nu är jag sur på min kropp, som blivit så mycket starkare det senaste året men fortfarande känns lite, lite för mjuk. Vad är det att vara arg för? När den bär mig genom intensivt jobb, dag in och dag ut, när den bygger muskler trots lite sömn, när den står ut med alla mina projekt? Alltid svarar med att vara pigg och glad! När den gjort mig till mamma flera gånger? När den håller ihop och ser till att jag orkar leka med mina barn? När den läkt efter lång inflammation i min höft? Och så svarar jag med att fokusera på det som inte fungerar! Jag har haft dig i åtanke de senaste dagarna. Jag börjar känna mig trött på riktigt, jag är aldrig trött. Funderat på att köra ”din utmaning” 21 minuter i 21 dagar. För att landa och vänta in mig själv. Träffa mig själv? Tittade in till dig för inspiration och kanske var det här precis vad jag behövde, en påminnelse om att vi alla behöver vänta in oss själva ibland? Ta väl hand om dig Erika! De negativa tankarna kommer allt som oftast som ett brev på posten när man är trött, det är nog både kroppen, knoppen och själens sätt att ropa på oss, ta hand om dig själv lite nu.. Många kramar från mig!

    • Reply
      erika-kits
      22 juni, 2017 at 10:49

      Stor kram och tack själva, nu tar vi hand om oss i sommar!

  • Reply
    Sophia
    13 juni, 2017 at 02:04

    Härliga Erika. Din energi strålar igenom skärmen, flödar ut tidningen. Där stöter jag på dig. Du har väldigt stark kraft.
    Jag tänker att det kanske inte är så konstigt att det ibland behövs paus.
    Vi jobbar med att fylla kroppen och sinnet men ibland blir det hack.
    Det som hjälper mig lite extra utöver närhet/kärlek/mat/träning/vila (läs; bra rutiner) är meditation, konsekvent, varje dag, om än 5 min. Har mål på 15 min/dag Hittar favoriter på Youtube. Yoga Adriene och J Bittersweet. Allt det högsta bästa till Dig❤️

  • Leave a Reply