Healthy Mind Träning

Vadå ”bara” må bra!?

image

”Nä men jag tränar mest bara för att må bra”

Tonen är ofta lite ursäktande. Som att det man gör inte riktigt gills eller är på riktigt. Hört det? Sagt det?

Tänk om!!!

Vaddå ”bara”?! Att må bra är ju
1. Helt grundläggande för allt annat i livet vi vill ta oss för.
2. En sjuhelsikes utmaning!!!

En snabb definition av uttrycket ”må bra”: känna sig till freds, glad, i balans, ha energi och lust att göra saker. Inte ha ont. Känna fysisk ork och styrka.
Typ så. Eller hur?!

Det är sjutton inte så ”bara”, men… träning ger allt det!

Problemet är att begreppet rörelse/träning har blivit kidnappat av fitnessindustrin och kommersiella krafter som lägger miljoner på att få oss att tro att personliga rekord, låg fettprocent och en välsvarvad kropp är det givna målet med träning. (Och dessutom något du absolut behöver deras: produkter, medlemsskap, tränare, kläder, prylar, pulver etc etc för att klara av. Mindfucking är vad det handlar om.)
Glöm inte:
Deras mål: tjäna pengar.
Ditt mål: må bra.

Prylar och prestation kan absolut vara en krydda som gör träningen intressant, men det bör inte vara huvudingrediens i vårt ”varför”.

Jag åt lunch med Linus Holmsäter – japp, son till Friskis och Svettis grundare och japp, typ som att vara en Wahlgren fast i träningsbranschen (=loads av förutfattade meningar och förväntningar. Men liksom Wahlgrens har arvet här gått vidare på ett angenämt sätt.)
Han är en av de första kollegorna jag stött på som så självklart och direkt sagt
ärligt talat, jag skiter helt i hur de jag tränar ser ut eller om de är tjocka. Man blir glad av att träna, det är det viktiga. Inget annat”

Amen!

Man blir glad. Pigg. Fokuserad. Lugn. Samlad.
Man ”bara” mår bra.

Fetma är ett hälsoproblem som ökar. But hey: so is psykisk ohälsa.
Hönan… ägget…

Tänk om vi skulle sänka tröskeln si sådär en meter: skita i att sätta långsiktiga mål, bygga muskler hit, forma kroppen dit och mäta tempo, steg, centimetrar och allt sjutton vi är itutade är ”avgörande” för motivation och framgång.

Jag tror att det kan vara motiverande med mätbara mål. Men rörelse är ett grundläggande behov som inte får försvåras eller blåsas upp till en grej som är så stor att du tappar lusten när du inte ”mår bra”.
Att sluta göra det som får oss att må bra när vi inte mår bra är ju alldeles uppenbart osmart.

So… Mår du inte bra? Trött, seg, olust, ont…
Gör det. Rör dig NU (promenera, cykla, spring, skida, gympa, crossfit, yoga, dansa – anything) och du kommer må bättre om en timme.
Upprepa och du kommer inse att ”bara” må bra is the shit!
Att du dessutom får en starkare kropp på köpet – med allt vad det innebär i mätbara mål som procent, sekundrar och personliga rekord. Ja det är ju en bonus.

Stark mamma Träning

Hinderlöpning – bygga utomhus..?!

image

Igår sprang jag och Knut familjeklassen på Arena run. Alltså… Att springa kan vara skönt, liksom mediterande och avslappnande tycker jag. Det är mest därför jag gör det såhär under småbarnsåren, för att tanka energi snarare än tömma…

Att springa hinderbana dock… Snacka om annan grej. Snacka om KUL!!! Och det meditativa… Ja inte som i avslappnande men som i alla tankar på samma plats – you totally get THAT! Typ ett måste för att inte slå ihjäl sig :).

Nu vill jag träna hinderbana ofta. Var finns det? Någon som vet? Karlberg fanns ju, men avstängd va? Annat?

Kanske ska dra ihop ett gäng i Mariefred och bygga en… Vore häftigt!

Idag: yoga för att sträcka ut en efter ridlektion och hinderbana kropp. Ett ord: stel!

Lånade bilder från arenarun.se

image

image

image

image

Healthy Mind

Perfekt utan filter!

image

Varje gång jag lägger upp en bild där jag äter godis på instagram tappar jag ett tiotal följare.
Det är egentligen inget som bekymrar mig i sak, men det fashinerar mig.

För vad är det som gör att vi har så stort behov av inspiration som är fullkomligt fläckfri (om man nu ens kan kalla det för fläck?!)
Varför klarar vissa inte att se en hälsoprofil käka godis?
För att vi vill ha ”mål” att sträva mot? Inspiration i form av svett, sallader och stora leenden.
Frågan är då: vad är målet? Att alltid leva som en asket. Att aldrig vara sur? Är det vad vi unisont tycker är ”perfekt”?
fråga 2: kommer det målet göra dig lyckligare?
3. Är det ens rimligt?
4. Är det en sann bild du ser?
Den sista frågan kan jag svara på direkt. Nej! Det är INTE en sann bild!
Jonas Colting moffar också godis ibland. Även de vars flöden är som en färgexplosion av gröna juicer, ”bowls” och supersmoothies äter inspirationslösa kylskåpsrester då och då. Yogaprofilerna fastnade inte för yoga för att de var så jäkla balanserade, de fastnade för det för att de var/är nerviga freaks som behöver ett bra verktyg för att sansa sig. Och jo, även de tuffaste tränarna har noll lust och fuskar ibland. (Säger de nåt annat kan du antingen ställa ut dem i en monter på Sergels torg – som de rariteter de är – eller så kan du bara le och veta att de ljuger).

Ordet perfekt har blivit kidnappat av Facebook och sociala medier. Vi måste ta tillbaka det. Fylla det med nytt värdigt innehåll igen.
Ny ordbok:
Perfekt: Livet i sin fulla prakt – med toppar, dalar, skratt, ilska, tårar, driv, fokus, lättja. Hälsosam mat. Godis. Trötthet. Sprudlande energi. Att leva!
Robot: ett skal av filter i skepnad av en människa. Ofta placerade i låtsasvardagliga situationer som antingen inte finns på riktigt alternativt är en bråkdel av hela den verkligt perfekta personens liv.

Jag älskar bra mat, att träna, yoooga, vara i naturen, göra konstiga efterrätter som jag lurar mig själv är ”nyttiga”. Jag mår bra då.
Men jag har även trötta dagar. Gråtiga dagar. Inspirationslösa dagar.
Och varje gång jag har en sån dag tycker jag att det suger fett!!! Men… Å andra sidan…
Om jag skulle lyckas uppnå ett liv med bara glädje, gröna drinkar och softa dagar helt utan svärta skulle förmodligen ganska snabbt dö tråkighetsdöden.

Allt måste rymmas. Det är ju livet. Vi lever. Vi har allt. Utan tårar skulle inte skratten klinga lika skönt.

image