Kategoriarkiv: Stronglifts

Stronglifts

Varför jag älskar grenspecifik uppvärmning

Hoppsan, ny vecka nu igen! I onsdags kände jag mig misslyckad som inte hade varit smart nog att ta hela veckan ledigt, som mer erfarna påsklovsfirare tydligen gör. På fredagen kände jag tvärtom: det var så trevligt på jobbet att jag liksom bara ville fortsätta hålla på.

Det där med kortveckor är mycket bra för motivationen! Jag är väldigt förtjust i klyschor överlag (du vet väl att memes bara är den moderniserade klyschan?) och det här med att sluta på topp är helt sant! Sååå mycket trevligare att ta helg medan humöret är utmärkt och slitenheten efter för många nattliga House of cards-marathon (bara då en har tid som arbetande) och möten som en har blivit bjuden till bara för att det ju måste finnas möten och det ju måste finnas någon som går på dem när de nu alltså ändå finns.

Så bra då att jag har tänkt spendera blott två dagar på jobbet den här veckan – arbetsglädjen kommer peaka! De kommer att få bära mig därifrån!

På träningsfronten tänker jag mig tre gympass, precis som förra veckan. Ett marklyft, ett knäböj och ett oklart. Vår nästa sejour hos PT-Johanna ska innehålla chins är det tänkt och i framtiden kanske vi nystar i bänkpress också. Det är inte så att jag inte kan göra dessa grejer själv redan nu – men Johannas stora magi består i att hon sätter ihop så fantastiskt roliga pass med huvudövningen i fokus, utmanande stödövningar (assisterande övningar som det kallas på gymmiska) och GALNA uppvärmningar.

Jag har alltid hatat att värma upp och oftast struntat i det trots att jag teoretiskt vet att det skulle ge mig mer resultat om jag var grenspecifikt uppvärmd innan jag började lyfta. Men eftersom min erfarenhet av detta alltså var rent teoretisk och ej praktisk har jag länge kunnat ignorera det. Ha! Det kan jag inte nu längre. Nu när jag verkligen vet vilka djupa, tunga böj jag kan göra efter att värmt upp höft och fotleder i vad som känns som cirka femton minuter eftersom det på riktigt också är det. Femton minuter. Jag hade aldrig kommit på tanken om det inte vore för att detta pålitliga geni till PT har bestämt det.

Min träning är så sjukt mycket mer givande nu! Till och med uppvärmningen är tung. Lyckan!

Så, helst hade jag velat att mitt tredje pass var ett chinspass, men i så fall måste jag alltså uppfinna en egen plan för det. Vi får väl se.

Vad tränar du den här veckan?

Flytande kalk för bättre grepp

Jag är så fruktansvärt kär i gymmet igen. Nu fattar jag varför jag brukade vilja gå dit typ varje dag förut! Tack, tack, tack Johanna Barvelid för att du har återväckt lusten i mig med dina fabba program.

Vi har mycket hängande i stången i våra program, Maria och jag. Johanna gillar det och jag fattar varför – hela kroppen aktiveras när en hänger och alltihop måste jobba för att det ska funka. Att kunna hänga aktivt är grunden till chins och en smart grej för de flesta att öva på.

Jag har alltid haft svettiga händer och greppet är oftast det som ger med sig först. Tills vi fick den smarta idén att köpa, eum, greppförbättrande lotion, alltså. Lite oklart vad den innehåller. Jag kallar den kalk fast det inte är kalk men hur som helst: nu är jag helt kalkfrälst! Man ba kluttar ut lite på händerna, gnuggar, lufttorkar, köttar. Luktar gott gör det också. Crossfitgym.

Och faktum är att hängandet blir klart mindre jobbigt eftersom jag kan fokusera på rätt saker. I slutet av ena passet har vi hängande knälyft och även där orkar jag faktiskt försöka mer tack vare krämen.

Det finns säkert massor av olika sorter, men jag köpte en flytande variant från MM Sports därför att jag går förbi dem på väg hem från jobbet. Lillflaskan här nere kostade hela 135 pix, men hittills känns det mer än värt det.

Guuud vad det är skönt att känna igen sig själv igen! Stångbrukare Ullén, det är jag det.

Har du testat greppförbättrare?

grrrip_flytande_kalk_mm_sports

FABulicious yinyoga

Jag inledde min FABruari med nittio fabulicious minuter yinyoga igår kväll och ett rätt jobbigt strongliftpass i morse. Jag ligger efter och orkar inte lyfta lika tungt som jag hade tänkt och det gör mig lite sur. Stampa i golvet och utstöta långdragna vokaler-sur, faktiskt. Iiiiiiiiiiiiiiiiiii. Dummaaaaa.

Så, vi kan väl prata om yinyogan istället?

I den underbara Global yoga yin-utbildningen som jag gick i december ingick att skapa sin egen sadhana, dagliga praktik, och sedan efterfölja den i en knapp månad. För mig blev det rent av lite längre. Under tiden prioriterade jag ned annan yoga – därför att jag inte var lika sugen på den. Yin kändes så nytt och fräscht och välbehövligt. Och det andra skulle ingenstans.

Att gå en yin-utbildning var inte alls meningen, egentligen. Det bara hände. Jag ville göra en rejäl workshop och hade tagit vad som helst med just Johanna som lärare. Och det träffade liksom rätt. Var vad jag behövde. Fick direkt ett äkta engagemang för tänket. Att hålla en asana under en längre tid, med kalla muskler och åttio procent av kapaciteten. Aldrig hundra, aldrig pannben. Bara sjunka in. Meditativt. Och sen lämna mattan med mindre värk i kroppen (att jag sitter stilla en stor del av min arbetstid märks allt mer). Säga hej till bindväven och lederna, snarare än musklerna. De senare tar jag redan hand om. Men hur är det med det andra? Med ligamenten? De behöver också älsk.

Och så är det mysigt. Att proppa upp med kuddar och filt och block och snällhet. Att det är svårt att värdera sin egen i insats i yin. Svårt att kritisera sig. Skönt.

Efter min Londontripp har intresset för yangyoga, den mer fysiska som vinyasa flow eller ashtanga, vaknat till liv igen. Nu är jag dessutom införstådd i den stora lyxen att kombinera de två – yin och yang. Och att anpassa mig mer efter vad jag behöver. En givande kunskap! Självklart behöver en inte gå kurs för att få den. Bara vidga sina vyer, testa sig fram: vad passar mig? Det är det här som är så underbart med att vara nybörjare. Och människa. Att hela tiden lära sig grejer om sig själv.

Vill du läsa mer om yinyoga kan jag varmt rekommendera den här lättlästa boken. Global yogas yin-video (som jag själv använder massor) finns att köpa direkt till datorn för 180 spänn här. Yogobe gör en fin beskrivning här. Och, så klart, gå till närmaste studio och testa!

Har du provat yinyoga? Gillar du det?

Knäböj och teknik: backa och börja om

I morse vaknade jag av att min kille yrvaket undrade vad jag gjorde hemma. Jag vet inte? svarade jag förvirrat, eftersom jag egentligen borde ha varit ombytt och på väg mot min regelbundna träningsdejt. Ja, ja. Jag kom för sent, men lyckades ändå klämma in mitt planerade pass på 35 minuter. Hade jag inte haft en dejt hade det blivit noll minuter… tack Maria för ditt ständiga tålamod!

Jag har redan fått backa lite i knäböjen. Inte för att jag inte kan ta tyngre, utan för att jag blir feg och börjar teknikfuska. Jag har rörlighet för att gå ass to the grass, men ju tyngre stången blir, desto fegare blir jag. Därför är det bäst för mig att backa och börja om och se till att jag behåller tekniken hela vägen. På så vis hinner det mentala upp och kan synka kroppen bättre. Känner redan av träningsvärken – så även knäböj på låg vikt ger resultat.

För mig handlar träning (löpning och styrkelyft – yogan är lite annorlunda) om att ständigt vara vaksam på min egen lättja eller feghet. Bygga pannben! Ofta klarar jag mer och bättre och kan pusha mig ytterligare – jag är bara för bekväm för att göra det. Men ibland finns det förstås väl valda skäl att inte rusa vidare och höja vikterna. Och det gäller alltid, alltid tekniken. Den får aldrig tummas på. Det gäller bara att veta när det är så och när jag bara är lat och letar ursäkter.

När det gäller yoga tycker jag istället att den ska vara en fristad från push och pannben. Där kämpar jag med helt andra smitinstinkter.

Är du bekväm, pannben eller en mix?

Just nu…

Tänker jag på: att jag ska börja jobba igen i morgon. Det känns konstigt. Jag har ju inte semestrat klart? Skulle kunna fortsätta hela livet tror jag.

Läser jag: I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv. Höstens kanske mest hyllade bok? Fantastiskt fin och hemsk och avskalad. Läs den. Finns som e-bok om du har kort hos Stockholmsbibblan.

Ser jag fram emot: Morgonens Strongliftspass med träningskompis. Heja! Vi gick en lång promenad i dag och planerade. Marias nya idé är att lägga in en assisterande övning till varje pass, för att göra oss ännu starkare och bättre. Typiskt bra plan! I morgon blir det nog goodmornings, om ingen av oss drömmer fram något bättre i natt. Men den passar bra för mig som ska köra rodd och Maria som ska marka. Kolla hur du gör i videon här uppe!

Ska jag: strax knäppa på Gentlemen & Gangsters på SVTplay. Älskade böckerna, gillade filmen och ser fram emot tv-serien.

Vad gör du just nu?

Styrkelyft-våren är inledd

Ka-bam! I dag började träningsåret 2016 på allvar. Det var jag, stången och Stronglifts som förenades på nya Sats Sportpalatset. Under hösten gick jag till gymmet ungefär en gång i veckan och knäböjde och axelpressade på en ganska oengagerad nivå. Jag var trött på’t. Att hänga i hotellgymmet nere i värmen har dock gett nytt sug och min plan för våren är enkel: tungt med stången två gånger i veckan i så hög utsträckning som det går. Basövningar i första hand, assisterande i andra. Därutöver vill jag förstås yoga och springa lite också.

Jag inleder med period av Stronglifts för att komma igång (läs mer om konceptet i länken!). Jag gillar verkligen appen (sök i din appbutik ba) och den hjälper till att kicka motivationen. Där ser jag ju vad jag har lyft på varje pass och kan sätta det i relation till vad jag vill lyfta framöver. Det gör det enklare att gnugga på. Kanske överger jag Stronglifts ganska snabbt, kanske kör jag tills jag inte pallar öka längre. Vi får se. Huvudsaken är att det triggar igång mig. Och det gjorde det definitivt i dag!

Inledde på låga vikter, som jag hoppas fördubbla framöver:

IMG_0213

Har du någon träningsplan för våren?

karlberg_sno

Det är tydligen vinter nu… 🙁