Browsing Category

Forskning

Forskning Hållbar livsstil Mat Moa Vegetariskt

Trendspaning – så ser framtidens mat ut

Bild: Ica

Har precis kommit hem från Sweden Food Tech’s konferens och känner mig så inspirerad och laddad med idéer. Frågan om framtidens mat ligger mig nära om hjärtat, både ur ett hälso- och miljöperspektiv. Jag har varit engagerad i stadsodling sedan ett par år tillbaka och tidigare odlat alla mina grönsaker själv året om genom olika tekniker. Jag vill verkligen arbeta mer inom det här området!

Så hur kommer vi äta i framtiden? Efter att ha lyssnat på framträdande entreprenörer och forskare inom området och tagit del av ICAs rapport 100 år och framåt sammanfattar jag här några spaningar för hur vi kommer att äta i framtiden.

Individanpassat näringsinnehåll

Hälsodata mäts enkelt och kosten individanpassas därefter. Idag gjorde jag t ex en snabb analys av mitt blodsocker. I framtiden kommer det att vara en självklarhet. Mat och träning blir en erkänd medicin och används för att motverka mental ohälsa. Tarmflorans hälsokoppling har blivit självklar. Vi äter nootropika, kosttillskott för hjärnan, och goda bakterier som optimerar tarmfloran. Som en följd får vi bättre immunförsvar (som till 90 procent sitter i tarmarna). Förkylningar, allergier och livsstilsrelaterade sjukdomar blir mer sällsynta.

Nya proteinkällor och mer växtbaserat

Matproduktionen, särskilt av kött, står idag för en fjärdedel av koldioxidutsläppen och spelar en avgörande roll för hur vår framtid blir. Nya mer hållbara proteinkällor som odlat kött, insekter och alger blir vanliga inslag i vår kost. Utbredningen av antibiotikaresistenta bakterier gör att animaliskt kött och mejeri blir mer ovanligt för att hindra utvecklingen. Vi äter mer vegetariskt och veganskt.

Nanoteknik och genmodifiering

Nanoteknik används på en mängd sätt, t ex för att förlänga hållbarheten på ekologisk frukt och grönt genom ätbara nanofilmer, för att kunna spåra ursprung på mat eller själv säkerställa innehållet. Genmodifiering används på nya sätt, som för att förbättra näringsinnehåll istället för att göra monstergrödor som står emot giftiga bekämpningsmedel.

Stadsodling och kretslopp

Urbaniseringen ökar och städerna blir alltmer självförsörjande genom inomhusodlingar på höjden, på tak, i gröna kilar och outnyttjade utrymmen. Likaså blir det vanligare att odla hemma. Allt tas tillvara på, som spillvärme för uppvärmning och fiskbajs för näring till växterna.

Ett mer hållbart jordbruk

Trycket på jordbruket behöver minska i och med den ökade befolkningen och vi går även över till mångfaldsjordbruk. (Se gärna dokumentären Sista skörden för en djupare bakgrund). Vi använder hållbara jordbruksmetoder som binder kol i marken. Ensidigt odlande av ettåriga växter på stora fält byts mot flera perenna växter som samsas och anpassas efter platsens unika förutsättningar. Allt övervakat med modern teknologi som drönare och sensorer.

Man tar vad man har

Ett scenario är att den globala uppvärmningen går för långt, ekosystemet sätts helt ur spel och tillgången på mat kraftigt minskar. Konflikter i världen på grund av detta blir allt vanligare. En potentiell framtid som läskigt nog är fullt möjligt. Utöver den globala uppvärmningen och förstörda hav och jordar är humlor och bin hotade. De som pollinerar majoriteten av alla växter. Vi utforskar skogen och havets skafferi för att piffa upp den torftiga maten. Vi äter rötter och vilda växter. Godis säljs på svarta marknaden.

Mat i rymden

Rymden har blivit ett andra hem för vissa delar av mänskligheten. Rymdturism är allt vanligare. Det ställer nya krav på maten. Vi äter grödor som kan odlas i rymden och ge oss livsviktigt syre. Smakupplevelsen förstärks med hjälp av virtual reality, dofter och ljud. Viss mat 3D-printas.

 

Hur tror du att framtidens mat och livsmedelsproduktion kommer att se ut?

 

Forskning Hållbar livsstil Moa Psykisk hälsa

7 sätt som rörelse förbättrar din hjärna!

foto unsplash

Vår hjärna kräver rörelse för att fungera optimalt och inte åldras i förtid. Vi känner väl till rörelsens betydelse för att minska risken för övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar osv. Men ännu viktigare är rörelsens betydelse för vår hjärna. För vem vi är, hur vi tänker, hur vi mår och uppfattar världen. Det viktigaste vi har.

Nyligen släppte Folkhälsoinstitutet en rapport som visar att 51 % av alla svenskar mellan 16-84 år nu är överviktiga eller feta. Likaså ökar den psykiska ohälsan och stillasittandet i Sverige. Något behöver göras på en samhällsnivå. Nu.

Orättvist nog är det ofta när vi skulle behöva rörelsen som mest som motivationen är som lägst. Och det kan vara supersvårt att ändra känslor eller tankar inför något. Det vet jag själv inte minst från min erfarenhet av utmattning och depression.

Jag har precis läst ut boken Hjärnstark, hur motion och träning stärker din hjärna av Anders Hansen, överläkare i psykiatri, som berör exakt det här ämnet. Så mycket intressant fakta! Ur boken lyfter jag här 7 vetenskapligt bevisade sätt som rörelse stärker din hjärna (framförallt genom konditionsträning). Så pass att det kan kallas en mental uppgradering.

  1. Ökad kreativitet. Albert Einstein, Beethoven, Charles Darwin och Steve Jobs hade en sak gemensamt. De använde medvetet träning för att öka sin kreativitet och skaparförmåga. Enligt en studie vid Stanford förbättras förmågan att komma på nya idéer med 60 procent hos de som promenerar jämfört med de som är stillasittande. Effekten håller i sig upp till ett par timmar.
  2. Mindre stress, oro och ångest. Under träning utsöndras stresshormonet kortisol för att sedan sjunka till lägre nivåer än du hade innan träningspasset. Om du tränar regelbundet kommer kortisolnivån att öka allt mindre, även när du stressas av andra orsaker än träning. Träning och promenader har även en förebyggande effekt mot oro och ångest.
  3. En mer effektiv hjärna. Rörelse stärker kopplingen mellan hjärnans olika lober och gör så att hela organet arbetar mer effektivt. Du tänker snabbare och får bättre minne.
  4. Bättre koncentration. Så lite som 5 minuters (!) rörelse med högre puls förbättrar koncentrationen och minskar ADHD-symtom visar en studie på barn. Även för oss vuxna gör rörelse att nivåerna av dopamin ökar och stabiliseras. Förmågan att ta initiativ, planera uppgifter och hålla koncentrationen stärks.
  5. Högre intelligens. Vi blir smartare om vi rör på oss. Bättre kondition kopplas till högre resultat på IQ-test som mäter flera olika typer av intelligens. Särskilt starkt är sambandet mellan kondition, logiskt tänkande och ordförståelse.
  6. Lyckligare och piggare. Rörelse hjälper mot alla former av nedstämdhet och kan vara lika effektivt som medicin vid depression visar flera studier. Regelbunden träning kan göra oss gladare, mindre cyniska och få oss att uppleva större samhörighet med andra människor.
  7. En yngre hjärna. En aktiv vardag bromsar åldrandet av hjärnan. Hjärnans delar hippocampus och frontalloben krymper under livet, men fysisk aktivitet minskar krympningen och kan till och med göra att hippocampus växer till. En daglig promenad på 20-30 minuter minskar risken för demens med hela 40 procent.

Och det här är bara ett litet urval av alla de positiva effekter som rörelse har på vår hjärna.

Hur mycket rörelse behöver hjärnan?

Det varierar beroende på vilken effekt man vill uppnå och vilken funktion i hjärnan man vill stärka. När man i boken slagit ihop all forskning om hur motion påverkar hjärnan så fungerar konditionsträning bäst. Optimalt verkar vara att springa (eller få upp pulsen ordentligt) minst 30, gärna 45 minuter, tre gånger i veckan och att röra på sig varje dag. All rörelse är bättre än ingen. En enstaka löprunda eller promenad hjälper också och ger direkt mer blod till hjärnan. Efter ett halvår märker du däremot den största förändringen när det bildats fler nya hjärnceller, nya blodkärl och kopplingsmönstret mellan hjärnans olika delar hunnit stärkas.

Till sist…

Träning och rörelse är inte mirakelmedicinen för allt (men för mycket). Mår man riktigt dåligt så behöver man söka vård. Prata alltid med en läkare vid t ex utmattning. Just där och då kan 10 min lugn promenad vara tillräckligt hög ansträngning. Jag ska beröra det här mer snart framöver och hur jag själv gör. Men oavsett vem du är så påverkar rörelse anpassat till var du befinner dig nu positivt. Har du svårt att komma igång och vill/bör få in mer rörelse i din vardag är ett tips att inte vänta på den ultimata motivationen. Tankar och känslor kommer att ändras och lusten till att röra dig kommer att väckas i och med att du ändrar beteendet. Rör dig på det sätt du tycker känns mest tilltalande.

Vad är era tankar kring träning och rörelse för hjärnans skull?

Forskning Mat Moa Moa testar

Hydrolyserat kollagen för bättre hy och leder?

hydrolyserat kollagen

Många av oss har nog hört att minskad kollagenproduktion spelar en roll i hudens åldrande. Hur många hudkrämer marknadsförs inte med att kunna råda bot på det? Jag blir alltid lite skeptisk till vad som kan absorberas genom huden och vilka tillskott som kroppen kan ta upp och använda. Jag hörde talas om hydrolyserat kollagen, som kan ätas som kosttillskott, av forskaren Rhonda Patrick och började läsa på mer.

I en 12 veckors studie åt hälsosamma kvinnor 1 gram hydrolyserat kollagen om dagen och fick flera intressanta resultat. Kvinnorna fick i genomsnitt 76 % mindre torr hy, 13 % minskning av linjer och rynkor och 18 % ökning av hemoglobin i huden som tyder på förbättrad cirkulation. Även om studien var liten och endast omfattade 26 kvinnor tycker jag det låter spännande då jag själv lätt blir torr i huden.

Hydrolyserat kollagen innehåller bland annat aminosyrorna glycin och prolin, som behövs för kroppens kollagenproduktion. Kollagen spelar utöver för huden en viktig roll för bland annat ligament, senor och brosk. Efter intaget bryts det hydrolyserade kollagenet ner till aminosyror. Men en del av det absorberas även intakt i brosket tyder den här studien på. Aminosyran prolin har bland annat betydelse för att läka sår och används vid kroppens energiproduktion, ATP.

Så nu är jag sugen på att testa detta och ska prova hydrolyserat kollagen från Nordic superfood, baserat på bl a vildfångad lax. Har precis blandat en sked i mitt te (pulvret smakar ingenting). Jag återkommer längre fram om jag märkt någon skillnad!

Har någon av er erfarenhet av liknande? Berätta gärna!

#härodlat Forskning Hållbar livsstil Mat Moa Moa testar Odling Psykisk hälsa Vegetariskt

Därför ska du äta broccoligroddar – och så enkelt odlar du dem

broccoligroddar

Broccoligroddar innehåller upp till hela 50 gånger mer sulforafan än broccoli och är enkla att odla hemma. Sulforafan minskar bland annat risken att utveckla cancer, enligt forskare vid John Hopkins University. En studie visade även att sulforafan är lika effektivt vid stressutlöst depression som det antidepressiva läkemedlet Fluoxetin/Prozac (SSRI). Om du vill fördjupa dig finns en intressant video här med Dr Rhonda Patrick.

Broccoligroddar är lätta att odla och får en lite pepprig smak. De är goda att ha på mackan, salladen eller i en smoothie (ämnet sulforafan frigörs när de krossas).

Så här gör du broccoligroddar!

groddningskit

Jag var så taggad på att köra igång med groddningen så jag gjorde mitt eget groddningskit istället för att köpa en färdig groddningslåda.

Du behöver ett rent kärl som släpper igenom ljus och något som fungerar som finmaskigt nät. Jag hittade inget bra i mataffären men på apoteket fanns den här mitellan i obehandlad bomullsväv som hade lagom stora hål för att släppa igenom vatten men inte frön. Jag gjorde några små extrahål med en kniv.

Spänn fast duken med gummiband.

broccoligroddar

Häll i broccolifrön i kärlet, sätt på duken/nätet, skölj fröna några gånger och fyll upp med vatten. Ställ burken mörkt över natten. Skölj fröna på morgonen och låt vattnet rinna av helt. Låt burken stå mörkt 2-3 dagar och skölj fröna 2-3 gånger per dag. Sköljningen är viktig för att det inte ska börja jäsa eller bildas mögel.

Efter 2-3 dagar ser du att groddarna har börjat växa. Ställ burken ljust och fortsätt skölja morgon och kväll. Burken till vänster har jag precis tagit ut från ett mörkt skåp och burken till höger har stått i köksfönstret i två dagar. Efter ett par dagar i ljuset är de redo att ätas!

Update! Nu arbetar jag med broccoligroddar

Vem kunde ana det när jag skrev det här inlägget för ett år sedan? Jag arbetar nu med food tech-företaget Urban Oasis som odlar broccoligroddar och andra microgreens i bergrum under Stockholm. Här kan du läsa mer och testa om du är nyfiken: https://www.urbanoasis.life/

Forskning Moa

Hälsa, den nya religionen?

Ja enligt en nytt svenskt forskningsprojekt uppfyller hälsa, träning och hälsovård alla kriterier för att kunna klassas som en religion. 

WHO beskriver hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”.  Ett kriterie för religion är bland annat att det ska finnas något heligt som är extraordinärt och existentiellt meningsfullt.

– Denna definition skildrar den perfekta hälsobilden och kan ses som en gudomlig princip. Genom hälsa har människor kontroll över något, eller de tror att de har det. Hälsa fångar på så vis upp trygghetsbehovet på samma sätt som en gudomlig kraft gör, säger Britta Pelters, en av forskarna bakom projektet.

Enligt forskningen kan gym ses som det västerländska hälsosamhällets ”fitness-tempel” och hälsobloggare och hälsovetare som ett nytt typ av prästerskap. Energidrycker och träningsscheman som symboler och ritualer.

Deras resultat pekar mycket på de negativa aspekterna av när träning och kontrollbehov över hälsa leder till något negativt och skam över den egna kroppen. Men enligt mig är det inte längre hälsa och hälsovård det handlar om längre, snarare en ätstörning eller annan sjukdom. Samtidigt är det bra att de belyser de krav som dagens ideal kan föra med sig.

Att sträva efter fysiskt och psykiskt välbefinnande i kombination är för mig något positivt, fint och kärleksfullt mot sig själv. Något som varken handlar om att döma sig själv eller andra.

Hur ser du på saken, är hälsa den nya religionen?

Kram,
Moa