Okategoriserade

Kostmyter & tankevurpor del 2: kött ruttnar i tarmen

Myt nummer två i denna lilla serie är att kött ruttnar i tarmen. Förklaringen spinner lite vidare på förra myten (så läs gärna den innan om du inte har gjort det).
Kan också passa på att varna känsliga läsare :)

Det första man skulle vilja ställa som motfråga här är: hur hamnar köttet i tarmen? Kött är till stor del protein. Som förklarades i förra inlägget så löses det upp i saltsyran i magsäcken för att sedan ”klippas sönder” av våra enzym till aminosyror. Det som kommer ner i tunntarmen är alltså inte matbitar utan en sörja av mer eller mindre nedbrutna näringsämnen. I köttbiten är proteinet garnnystan men nu har det vecklats ut till pärlbandet och dessutom börjat bytas ner till enstaka aminosyror. Hela köttbitar kommer inte att passera den nedre magmunnen (gränsvakten mellan magsäck och tunntarm) och alltså inte hamna i tarmen.


På samma tema kan jag även göra en kort kommentar om tarmrensning. Förespråkare för detta (och jag skulle nog även lägga in de som tror att vi har kött som ligger och ruttnar i tarmen i denna kategori) försöker måla upp en bild av att det är smutsigt i vår tarm. Som om hela tarmen är täckt av bajs och bajsrester, likt en brun beläggning. Men har du någongång sett en bild på tarmen eller film från en koloskopi (när man för upp en kamera via ändtarmen för att kolla hur det ser ut i tarmen)? Det visas ju ibland på tv. Hur som.. då ser man tydligt hur det är en vackert, rosa, fin, mjuk, slemhinna i tarmen. Precis som slemhinnan vi har på insidan av kinden. Åtminstone när den är frisk. Har man inflammatoriska tarmsjukdomar eller liknande så är den inflammerad och ”ful” men fortfarande ingen brun beläggning så långt ögat når.

tarmslemhinna
En frisk tjocktarm.

You Might Also Like

1 Comment

  • Reply
    Ulrika
    23 februari, 2015 at 16:01

    Mnja… Jag håller inte helt med här. Och nu behöver man ju inte läsa vidare om man är känslig. ;) Jag har själv varit med om koloskopi och för det första så rensar man ju faktiskt tarmen innan genom att inta en vätska med hög halt av salt följt av flera ytterligare liter klar vätska. På så sätt sköljer man ut avföringen ur tarmen. Så småningom blir det mer eller mindre klar vätska som kommer ut. Men på vägen från avföring så som vi vanligen tänker på den och till klar vätska händer en del. I mitt fall vill jag minnas att det kom ut vad som såg ut som slemmiga avlagringar. Dessutom klarade jag inte att genomföra omgång nummer 2 av rensningen, d.v.s. när man upprepar hela proceduren igen för att tarmen skall bli helt ren. Då kräktes jag tyvärr upp laxersaltvätskan innan den haft full effekt. Och när jag gjorde min koloskopi så var inte min tarm så där fin och ”ren” som den på bilden du visar. Jag vill minnas att där fanns en del bruna avlagringar kvar. Så en icke ordentligt genomsköljd tarm ser nog inte så där fin och rosa ut generellt sett. Sedan är frågan förstås om det har någon funktionell betydelse och det kan inte jag svara på.

  • Leave a Reply