Training

Lata dagar

Tror aldrig jag har tyckt det varit så skönt med lediga dagar som just nu. Haft en träningsfri dag som spenderats med min dotter, hennes halvsyrra och bonusmamma. Jag ni kommer fatta, familjen annorlunda. Vi har shoppat, fikat och bara varit. Så himla härligt!

Lite förberedelser för nyår hanns också med. Vi ska vara hemma och fira med massa vänner. I morgon anländer de första nyårsgästerna. Ska bli så himla mysigt!! Vad ska ni göra?

 

 

 

 

Training

Träning, Bio och tjejmys

Haft en galet härlig dag. En sån perfekt mellandag.

 

Simmade tidigt i morse (vilket börjar kännas nu, ögonen går i kors) i en för mig helt ny simhall, Kungsbacka, Det är en 25:a vilket jag numera inte är van at träna i då jag brukar köra mestadels i lång bassäng (50m). Simmade ett långt pass med inslag av 500:ingar i min tilltänkta IM-fart.

Finns inget som går upp mot att äta en brakfrukost efter ett träningspass. Köpte nybakat frallor på vägen hem, gjorde upp en brasa, åt långfrukost och bara mös i TV-soffan. Hur härligt??! Jag kan inte se mig mätt på utsikten från huset. Det är så vackert att det gör ont

7755A62A-2181-4950-A8B7-60C946DEE944

Blev en stunds vila innan jag drog av 6* 4 min intervaller på cykeln. Det är en serie jag har hatkärlek till men fy fasen vad skönt det är efter. Den känslan är svårslagen!

Eftermiddagen har tillbringats med två 8-åringar på Tsatsiki- filmen och nu är tjejerna hemma hos oss för att sova över. Så himla mysigt. Kom själv ihåg julloven när jag va liten….

Training

Prestationsångest, skulle inte tro det!

Nu var det ett tag sedan igen. Jag har haft häcken full. Varit på Playitas och tränat ytterligare två veckor och jag har flyttat till hus. Har också hunnit med en förkylning och firat jul med familjen. Minst sagt en hektisk månad bakom mig.

Nu har lugnet infunnit sig. Jag älskar julen men vet i fasen om det ändå inte är ännu skönare efteråt. Lata dagar med familj och vänner utan stress är det bästa som finns.

Hade en återhämtningsvecka för egen del förra veckan. Körde bara lugna pass där känslan fick styra. Kroppen behövde det efter två hårda veckor på Playitas. Fick ihop 72 timmars träningstid där borta. Det är jag ruggit nöjd med men inget jag skulle kunna göra varje vecka. Men där borta är det enkelt. Inget jobb, maten står färdiglagad när hungern slår till, någon annan städar rummet och det finns tid för återhämtning. Då funkar det, då orkar kroppen och knoppen. Det är ett privilegium att få möjligheten att kunna träna på det sättet i perioder.

Jag har njutit varenda pass där nere på Fuerteventura. jag menar verkligen det. Jag slår inte personliga rekord varje pass, jag känner mig inte vrålstark alla gånger, jag tycker det är kräkjobbigt ibland. Men det finns inte ett enda pass där jag efteråt inte har kunnat hitta tre bra saker som hände det passet. Kanske kan låta provocerande men det räcker för mig. Att jaga tider, prestationer osv, det har jag gjort en gång. Prestationerna var så viktiga för mig att de tog över mitt mående, de styrde min uppfattning om mig själv. Jag kunde analysera, vrida och vända på saker till leda. Jag blev dessutom rädd att misslyckas. Jag tittade runt på alla andra, jämförde mig. Blev avundsjuk och missunnsam. Det är inte sådan jag är, inte sådan jag vill vara.

Jag har ett uttalat mål att kvala in till IronMan-VM i Kona, Hawaii nästa år. Jag ska göra allt som står i min makt för att komma dit MEN jag tänker banne mig njuta hela vägen. Jag tänker om jag har förbannat roligt på vägen behöver jag inte sitta där med brännande tårar och ett golv som rasar under mig om jag inte klarar det. Då kan jag gå rakryggad ur det här året med ett stort leende på läpparna och se tillbaka på ett år fyllt av glädje, bra träning och en sjuhelvetes fin erfarenhet. Jag tänker bli inspirerade av alla de runt omkring mig som har samma mål, jag tänker se och lära så mycket jag bara kan om mig själv, min kropp, min knopp och mitt hjärta.

Jag har varit bäst i världen en gång. Jag har inget mer att bevisa. Det är inte dit jag strävar en gång till. Jag är en vanlig motionär med höga ambitioner just nu, varav glädjen är den absolut största drivkraften.

IMG_0077IMG_0078

Training

Stannar upp en stund

Herregud vad veckorna har flugit iväg. Jag har varit på Apollos fantastiska anläggning Playitas, Fuerteventura och tränat två veckor sedan direkt hem till flyttkaos, förkylning, feber och VAB. Allt på samma vecka. Jag biter i. På söndag flyttar vi, om tio dagar åker jag tillbaka till Playitas för ytterligare en tvåveckorsperiod av träning.

Nu ska ni få hänga med. Lovar.

 

 

Training

Jag är tillbaka….

Jag är tillbaka. Just nu på mer än ett plan. På bloggen, i träning.

En blindtarmsinflammation har gjort att jag legat utslagen en vecka.

En IronMan som gick över förväntan har gjort att livet har tagit lite nya vändningar och jag har behövt tid att tänka, tid att ta beslut.

Jag har tagit ett beslut. Jag ska göra en satsning och försöka kvala in till VM i Kona, på Hawaii nästa år. Jag vill det. Jag  behöver inte bevisa något, allt är redan bevisat. Därför är det så galet roligt.

Så lite mer triathlon- och träningsfokus i bloggen framöver. Mer av allt. Jag är tillbaka…

Jag har så mycket att berätta, så mycket kul nytt. Jag ska ta det bit för bit. Dag för dag. Ni ska få veta allt….

 

kalmar