Mind

Jag tänker förbli starkare än någonsin

Hej fina ni! Hoppas att ni har haft en bra vecka? Mina senaste dagar har varit ganska kaotiska och jobbiga. Veckan blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, men så är livet ibland. Ni har nog märkt att jag har varken haft ork eller kraft att uppdatera varken här eller på min instagram och det finns en anledning till det. Jag har varit in och ut på sjukhuset hela fem gånger den här veckan och idag fick jag göra en titthålsoperation i magen. Just nu ligger jag hemma på soffan och knaprar morfin. Jag har ont och är väldigt trött, men mår efter omständigheterna okej. Jag kommer inte gå in på exakt varför jag behövde göra en operation idag, men ska försöka ge er lite mer info iallfall.

Jag har tampats med cystor i magen/livmodern under många år. De allra flesta kvinnor får dem någon gång i livet, men hos vissa så växer de,  gör otroligt ont och kan vara farliga. Som för mig. Tack och lov så har jag varit ganska förskonad från det under en period nu. Jag har fått en typ av hormonbehandlig med p-piller under de senaste åren, vilket har gjort att det har varit under kontroll. Men för någon vecka sedan så upptäckte min läkare att jag fått en ny cysta. Jag var där för att jag skulle göra en rutinkoll. Det i samband med en annan sak som provsvaren visade ledde alltså till att jag var tvungen att göra ett ingrepp. Jag ska inte skrämma upp er nu bara för att jag gjorde en ny operation. Jag mår bra och min kropp är vid god hälsa. Men det är alltid obehagligt att behöva gå igenom ännu en operation.

För några år sedan så var jag väldigt dålig pga av detta under en period. Jag opererades i magen flera gånger och jag tappade otroligt mycket i vikt. Jag tappade nästan 15 kg på 4 månader. Det var mycket muskler som försvann då. Min kropp har nog aldrig varit svagare än under den perioden. De är nästan lite svårt att förstå nu när jag tänker tillbaka på det. Framförallt så tappade jag livsgnistan och motivationen till precis ALLT det året. Det var över 5 år sedan nu och jag har verkligen fått jobba hårt för att hitta tillbaka till den glädjen och den fysiska hälsa jag har idag. För det är inte alltid en självklarhet att få vara frisk. Jag är definitivt tacksam för varje dag jag får vakna upp och faktiskt må bra. Då pratar jag om att må bra både fysiskt och mentalt. För det är helt sjukt vad en svag och nedbruten kropp kan leda till mentalt.

Det var långa perioder som jag inte ens ville lämna lägenheten. Jag hade ingen kraft, ork eller lust att ens gå 100 meter. Min kropp var så matt och svag att jag knappt orkade gå upp ur sängen.  Jag kunde inte äta utan att magen sa ifrån, jag var arg på allt och alla. Jag var arg på livet, på min kropp, på mitt tillstånd, på min familj, alla läkare och framförallt på mig själv. Det fanns lixom ingeting som gjorde mig lycklig. Den perioden påverkade såklart min familj och mina vänner väldigt mycket. Det var i princip omöjligt att nå mig och jag ville bara sova hela dagarna. Jag hade extrem ångest och rädsla för döden. Det gick så långt att jag inte ens kunde åka bil, eller vara bland mycket folk. Jag fick ren och skär panik och kroppen slog av. Allt det var alltså en konsekvens av att kroppen inte mådde bra.  Jag skäms nästan när jag tänker på vad jag utsatte min familj för den perioden.  Men jag är evigt tacksam för att de aldrig slutade vara så jävla envisa, jobbiga och helt fantastiska mot mig. Utan dem hade jag faktiskt aldrig tagit mig ur det mörkret. Det är jag 100% säker på.

Hur som helst. Efter otaliga timmar på sjukhuset, med rätt behandling, ändrade kostvanor, vila, samtalsterapi, KBT och med stöd från de som står mig allra närmast så hittade jag till slut tillbaka till livet. Jag minns fortfarande den första promenaden som jag var ute på efter 4 månades sängliggande. Jag minns att jag gick totalt 500 meter. Att bara få andas in luften, höra ljudet under fötterna och känna varenda muskel jobba, DET var häftigt. Det var som att alla problem bara förvann just där och då. Det låter kanske löjligt, men i den stunden visste jag att jag ville bli starkare än någonsin tidigare. inte bara för min egen skull, men för familjen och alla de som kämpat för att få mig på banan igen.

Idag får jag ofta frågan om hur jag hittar motivation till att träna och att vara så positiv till livet. Den perioden är definitivt en förklaring till varför. Jag bestämde mig för att aldrig någonsin mer bli så svag och skör igen. För mig är det lite som en seger att idag kunna lyfta tungt, springa snabbt och att faktiskt känna mig lycklig. För det är en grym känsla, fysiskt och mentalt. Jag har inte pratat så mycket om det här på bloggen tidigare, eftersom jag har lagt det bakom mig och gått vidare. Men det är ändå en period som gjort mig till den jag är idag på många sätt. Å den här veckan blev jag som sagt påmind om hur snabbt livet kan förändras både till det bra, men också de dåliga.

Jag hittade lite gamla mobilbilder från perioden då jag var som allra tunnast. I det tillståndet kommer jag aldrig vilja hamna igen. Å jag ska göra allt i min makt för att inte göra det. För livet är så fantastiskt, härligt och helt underbart. Å det är en ren lyx att få dela det med de personer som jag älskar över allt annat. Bara det är värt att kämpa för.

Livet är inte alltid skitkul och det kommer alltid att finnas perioder i livet som man kanske helst av allt hade velat slippa. Men med rätt inställning och bra människor omkring sig så tror jag att man kan ta sig igenom det mesta. Jag vet hur det är att må riktigt dåligt och jag vet hur det är att nästan sväva på moln. Båda känslorna har gjort mig till den jag är idag och det är jag glad för. Jag kommer alltid att välja livet.

You Might Also Like

13 Comments

  • Reply
    Daniella
    28 juni, 2017 at 07:19

    Heja dig Elin! Jag tycker att du är otroligt motiverande och en grym tjej! Fantastiskt att följa dig på Instagram och nu även här! Kramkalas

  • Reply
    Carina
    25 juni, 2017 at 16:23

    TACK för att du pratar om det här, så skönt att höra att det inte bara är man själv som har det tufft med detta! Jag blev diagnostiserad med endometrios förra hösten och har både opererat bort en cysta och fått hormonbehandling sen dess som lindrat besvären. Också haft jobbiga tankar och varit orolig för bl.a. barnbiten, men tack och lov bl.a. bra läkare som stöttat och kunnat möta alla mina farhågor. Heja dig, du är en kämpe och jag uppskattar din öppenhet. Krya på dig!

  • Reply
    Eva (@deermountain @ego_eve)
    18 juni, 2017 at 20:51

    Du är en sån förebild på alla sätt och vis. Älskar dina inlägg på Instagram och blir alltid så peppad av din energi. Jag hoppas verkligen att du återhämtar dig snabbt efter operationen och att din styrka lyfter dig genom processen. Tack för att du delar med dig. Stor kram ☺️

    • Elin Kjos
      Reply
      Elin Kjos
      20 juli, 2017 at 12:23

      TACK fina du!! Stor kram

    • Elin Kjos
      Reply
      Elin Kjos
      20 juli, 2017 at 12:28

      Tack va snäll du är! Uppskattar det. Stor kram :D

  • Reply
    elinore
    18 juni, 2017 at 17:33

    Massor med styrkekramar fina Elin! Du är en stark person och tack för att du delar med dig, du är inte ensam <3

    • Elin Kjos
      Reply
      Elin Kjos
      20 juli, 2017 at 12:24

      Tack så mycket! Det värmer. KRAM

  • Reply
    Tina
    17 juni, 2017 at 08:16

    Styrkekramar ❤️❤️

    • Elin Kjos
      Reply
      Elin Kjos
      20 juli, 2017 at 12:24

      Tack fina du!!!KRAM

  • Reply
    pilla
    17 juni, 2017 at 06:39

    Skickar över massa pepp!! heja dig Elin snart är du tillbaks!

    • Elin Kjos
      Reply
      Elin Kjos
      20 juli, 2017 at 12:24

      Uppskattar det, TACK!!

  • Reply
    Amanda
    17 juni, 2017 at 04:57

    Tack för att du är så fin och klok och modig som delar med dig. Hoppas verkligen att du återhämtar dig snabbt från operationen nu. Stor KRAM till dig<3

    • Elin Kjos
      Reply
      Elin Kjos
      20 juli, 2017 at 12:25

      Tack för din kommentar! Den värmer :). KRAM

    Leave a Reply