Browsing Category

Reflektion

mindfulness Reflektion

Sweet Sunday

Sitter framför höstens första brasa, har ett glas bubbel i handen och en söndagskyckling i ugnen. Jag avrundar en sådan där helg som känns nästan komplett. Först intensiv fredag, lördag för mig själv på konvent i Bollnäs som är ett av Sveriges trevligaste och proffsigaste event, samtidigt hade min dotter kompisar på övernattning och lek hela dagen och klarade sig själv med middag och lunch  – också en liten milstolpe. Min son är nu så gammal att jag ibland lutar mig mot honom.

På eventet fick jag ynnesten att nå ut med mitt arbete till de som önskar det, riktigt roligt och bra var det på  klasser – det var länge sedan sist, så jag njöt och insåg att jag älskar scenen :)  Jag märkte också att jag tagit något slags utvecklings steg igen i mina klasser, presentationer. Man går och komposterar intryck och nästa gång något ska ut så märker man att något är lite annorlunda. På ett bra sätt.

Dansade in fredagen med Floorwork – härligt! På lördagen startade jag med yin sedan Freepower med ny musik och lite sköna nya moves. Folk gillar. Sen föreläsning som jag var mest spänd inför – och som jag är mest självkritisk till samt har störst utvecklingspotential i  :) Avslutade med en riktigt bra Soma Move tillsammans med Linus för mängder med folk! Jag var på stora scenen hela lördagen där ett par hundra deltagare ungefär får plats. Hann också prata lite med sköna kollegor – guld värt! Om någon av er som var där läser detta – ni undrade över en särskilt låt jag spelade några gånger – här är den.

I dag söndag, efterlängtad sovmorgon, sen lååång promenad med dotter och hund, trädgårdsstädning och nu söndagsmiddag och brasa på gång.

Det enda som fattas för att helgen skulle vara helt komplett är mr drumforrest, som har det gott på Mallis i fem veckor som platschef för Springtime hela hösten. Nästa lördag åker jag dit och hälsar på :)

xc

 

 

 

mindfulness Reflektion

45 år och äldre?

Naturen är vis. Vi borde luta oss mot den mer. Det finns cykler och rytm i allt oavsett om vi människor gärna vill sätta oss över de naturliga tillstånden.  Och ovillkorligen rör sig jag och många av mina medsystrar mot en ny fas, lika verklig som pubertetens kaos och den unga vuxnas handlingskraft och bygga bo dynamik. En fas som går genom alla dimensioner av oss, kropp, själ och psyke. Vi drar oss lite tillbaka, färgerna och prakten minskar lite. Energin går inåt som hos träden på hösten. Det är därför bladen tappar färg. Vi tycks samla oss inför något nytt. Som ett havandeskap. En ny port att passera och nya upplevelser  att upptäcka. På ett mer lågmält sätt möjligen. Vi kan känna oss mer ointresserade och trötta på det tävlingsinriktade och den ofta maskulina energi som vi har förhållit oss till. Kanske börjar vi som kvinnor längta hem till rötterna av vår natur igen, till en annan sötma istället för fyrkanter, samtidigt som vi förhoppningsvis bli robustare och mer självständiga och nöjda i vår nya klädsamma självrespekt pondus.

Jag håller med Monika (Björn) som skrev ett bra och klarsynt fb inlägg för någon vecka sedan – att det pratas för lite om detta. Om förklimakteriet och klimakteriet. Kanske kunde vi fått massor av goda råd av generationen före oss? Och kanske kan vi dela med oss mer till varandra vad vi upplever och vad vi kan göra för att få ut det bästa av den här tiden. Min erfarenhet är att ingen har berättat något för mig,  förutom de böcker jag själv har letat fram sedan några år – då för att jag ville läsa på om de elever och deltagare jag har som uppenbarligen måste vara i menopaus – men jag har inte tänkt att jag själv skulle hamna där, ha ha!  Hur snabbt går det t ex? Kommer symptomen under ett halvår, år eller tre år? Så heja Monika, snälla kan inte du gå i spetsen för att föra fram den här frågan! Jag ska läsa på lite till, men tycks mest hitta den rituella och inre aspekten av det hela.

Jag märker att det är svårt att hålla fast skönheten, hur jag än anstränger mig. Gropar i låren plötsligt och rynkor som är svåra att göra något åt om man inte lyfter sig. Det bara händer, hur ung jag än känner mig inuti eller hur nyss jag tycker att jag var 30. Och någonstans känns det som om energin går åt i onödan om jag försöker kriga mot det. Jag kan fortsätta dekorera och smycka, sätta färg på och göra min kropp vacker, men ha medkänslan tät och varm inför min kropps naturliga väg. Inte blir arg. Inte bli besviken på henne. Istället lyfta och stödja och vara sams med henne. Stödja hennes nya behov och vårda en lång vital hälsa.  Möjligen är det denna acceptans som gör att man vänder sig åt ett annat mer fruktbart håll där en ny rikedom finns. Ett stabilare grundvatten för hälsa och glädje.

xc

Foto: Anna Sanstedt

Reflektion

Ditt och datt vid mitt skrivbord

Ok, höst här och mer ordning och reda. Tänk att vi är så många som ändå tycker om det. Inte bara förstår att det är bra, utan verkligen gillar det. För mig är denna tid som jag har skrivit om förr – fräsch och mogen på samma gång. Som en bra medelålders människa :)

Jag sitter vid mitt fönster och skrivbord – njuter av rönnen, en kopp kaffe och knäckemacka, avbockade to dos, glada skolbarn på sitt håll och en skogsjoggad kropp.

Har du några rutiner du vill säkra och verkligen värna om, och några du skulle kunna släppa till förmån för annat ? Jag tänker på att det alltid finns något vi inte gör för att vi gör annat , och tvärtom… Allt får vi inte plats för såklart. Det är det första man verkligen ska förstå. Allt har en hyra. Jag försöker minska suddig tid – minutrar som bara försvinner till egentligen ingenting, och då inte den närande ”göra ingenting tiden” utan tvärtom tid och energi som försvinner i övertänkande, grubblande, velande och gnällande och intagande av onödig information. Ofta finns sådant i planlöst surfande, Instagram och Facebook, skräp tv och skräp tidningar. Eller att skjuta upp saker. Jösses vad det kan sluka energi.
Jag försöker lägga in ett mantra som säger att jag ska gå från sak till sak, med full närvaro. När det lyckas är det skönt. Har man en sådan hjärna som lätt hoppar från den ena saken till den andra – flyktigt och snabbt, så är det en större utmaning än för andra. Det är också mer tydligt vilsamt när man gör det.

  • Försök hitta stärkande rutiner – för kropp, huvud och din ”business”. Gör det så att det känns, inte bara tänks.
  • Bli medveten om dina suddiga tidsperioder, där tid bara ”går”. Kan de bytas mot något närande i stället. Som att medvetet vila i närvaro, vaken och lugn. Eller ett telefonsamtal till din mamma, kompis, partner?
  • Jag gör en liten ”dagsskiss” kvällen före – med ungefärliga tidsblock. Numer tar jag mer tid i beräkning än vad det egentligen tar, tvärtom än jag alltid gjort förr :)

Det var allt för nu – nu lämnar jag denna stund och ska göra en lunch:) Eftersom jag är ensam hemma så blir det nog gröt eller smoothie :)

xc