Boktips

Ljudboks tips!

I sommar har jag frossat i Storytel och olika ljudböcker / avslappningar. Här är några tips!

  • Den mest använda en längre tid har varit till min dotters läggning :
    ”Kaninen som så gärna ville somna” av Carl-Johan Forssén Ehrlin, med uppläsare Lars ”Lisa” Andersson. Faktum är att alla somnar av den innan den är slut!  Även jag, min man och min 15 åriga son till och med :) Finns på Adlibris och Storytel.
  • Jag har lyssnat på flera böcker av Jojo Moyes – ”Livet efter dig”, ”Arvet efter dig”, ”Toner i natten”, och nu ”Sista brevet från din älskare”. Lättsmält men bra – härligt att lyssna på i långa bilkörningar, städning etc.
  • Just precis nu, lyssnar jag på ( har läst tidigare) Echart Tolles ” Lev livet fullt ut”. Sympatisk hållning till andlighet och varandet. Passar när man vill åt tankar kring närvaro, kraft, upplysning – utan att religioner spelar in eller står bakom – snarare handlar det om det gemensamma du i så fall kan hitta inom alla religioner.
  • Och om du gillar att söka dig mot sk suggesterad avslappning/mental träning, hittade jag några jag aldrig sett förut, som jag först var skeptisk mot men sedan kom att gilla och /eller kände mig skön av. Vill dela med mig av det också – kanske tycker du samma.  Hon heter Anna -Lena Mellblom och flera olika på Storytel. ”Dags att lyckas” var lite kul.

Jag tycker att Storytel  (eller motsvarande)  är en prisvärd tjänst! Så mycket du kan lära dig, bli road av, inspirerad av – för ganska lite pengar jämförelsevis mot vad du annars kanske lägger det på.

xc

PS. Bilder från Järvsö de senaste dagarna – skog, jogg och festligheter med Sanna och Freddan och ungar.

mindfulness Reflektion

Blanka klippor

Blanka svarta klippor som sköljs om och om igen av vågor och vitt skum. Solen ligger på ibland och ger glans och glitter till havet och klippan. Snett till vänster över mig svävar två tärnor, vilandes i motvinden som barnens flygdrakar. Sittandes här själv ger ingen rastlöshet. Det är som att sinnena får så mycket att man inte behöver gå någonstans.

I det här havet framför mig är min pappas aska strödd. Det gör det ännu mer vackert och innehållsrikt, som om det bar en personlig historia jag kan relatera till dessutom. Jag kan komma hit och välja att möta honom om jag vill, som i en minneslund.

Just nu blåser det ganska mycket, det är inte så varmt och inga andra är här och solbadar. Det är bara jag med skog bakom mig, klippor så långt jag kan se och hav med bred horisont framför mig. En sån här timmes självvald ensamhet fyller mig – eller tömmer – så skönt. Som om inget annat kunde ge samma sak. Det har troligen något att göra med min uppväxt här. Att det sitter i både gener och tusentals timmars vistelse vid hav, klippor och måsar . Att jag har varit i den här miljön samtidigt som jag har vuxit – på längden, i anden i cellerna. Den här fria stunden har jag väntat flera dagar på. Fri och fyllig. Tänk – en timme, så svårt att hedra och när den kommer, så tydligt näringsrik. Man måste komma ihåg det om man är en sån som hämtar sin energi i avskildhet. Be om det, ordna för det, även om det tar emot.  Och det är i möjlighet till gemenskap och familj som det är som bäst – när man vet att man har allt det där rika, grundade och trygga på en armlängds avstånd – det är då man kan slappna av och njuta av egna stunder, man vet att man blir uppfångad igen av någon som saknar en och som man saknar – en timme, dag eller vecka senare.

När jag inte satt och tittade ut över horisonten och klippornas vackra gråskalor, så läste jag i boken om Fransicus av Assisi. Har bara börjat, men den känns intressant. ”Att leva Helhjärtat” av Ted Harris, präst och journalisten Carolina Johansson. Den inleds med följande citat av Tomas Transströmer:

”Skäms inte över att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”

xc

 

Reflektion

Hugga tag i

När jag behöver lite ny energi, så sorterar jag eller organiserar jag något. En låda, en byrå, en garderob. Eller så städar jag badrummet – med doftande rengöringsmedel och någon ny trasa :)
Det låter ju som en 50- tals hemmafrus klämkäcka råd, men det funkar faktiskt, prova!
Man hugger liksom ” tag i”.

Och har du något liknande som ligger och drar och du känner att du skjuter framför dig som vore det oöverstigligt – ta tid, hur snabbt kan du göra det, eller ge det en begränsad tid med timer – ”15 minuter ger jag det här”.  Det ger rätt perspektiv på hur lite egentlig tid det kommer att ta av dina 24 timmar per dygn.

När vi ändå håller på :) Jag brukar också skriva upp en uppskattad tidsnotering bakom varje punkt mina dagliga”to do lists”. Då blir det en känsla av ram kring varje uppgift och en rättvis tanke på hur lång tid något egentligen tar eller inte tar. Ofta tar ärenden eller träning inte så lång tid, medan man i huvudet ofta ger det onödigt mycket plats och stånk och ” jag har så mycket att göra” känsla.

Det var bara det för den här gången :)

xc