HEALTHY TRAINING Löpning

Jag vill inte springa VM så jag skiter i det

För min del har det varit väldigt mycket fokus på hur jag ska komma till VM i London i sommar det senaste halvåret. Kvaltiden till VM på marathon-distansen för kvinnor är 2.38 och det ska göras före den 30 april. I höstas hade jag Dubai Marathon i sikte men sen var jag sjuk så mycket under julen så jag bytte fokus till Milano Marathon ett par månader senare. När Milano Marathon närmade sig tyckte jag inte att jag var i önskad form och då bokade jag istället in mig på Düsseldorf Marathon nästa helg den 30 april. Nu är det ju snart dags men jag är så sjukt osugen på att åka till en tråkig stad i min ensamhet (ja för mina fördomar säger att Düsseldorf är sjukt tråkigt) och springa ett lopp som jag inte springer för att jag tycker att det är kul utan för att komma till VM. VM som jag har insett att jag inte ens är sugen på att springa i år. Ni kanske tycker att jag är konstig när jag skriver att jag inte vill till VM(?), men grejen är den att det inte bara är att åka till VM och springa ett marathon. Om jag skulle kvala till VM så skulle jag (eller borde jag) tänka på VM-maran varje dag fram till dess. Jag borde optimera min träning, jobba mindre, åka på träningsläger, spendera sommaren med andra löpare som ska till VM istället för med min familj, äta bra varje dag, inte dricka vin, etc. etc. Ja ni fattar. Jag är inte i ett sånt skede i livet att jag vill det just den här sommaren. Kanske nästa eller nästa efter det, men inte i år. Jag beundrar verkligen alla som är så dedikerade att de går all in. Jag har själv gjort det sommaren 2014 när jag kom till EM i Zürich och sprang mitt hittills bästa marathon på 2.42 på en skittuff bana. Och jag vet att jag kommer göra det igen!

När jag berättade det här för min coach Rubin idag såg han faktiskt lite chockad ut till att börja med. Jag tänkte att han kanske skulle bli besviken på mig, men han sa att han förstod och han försökte inte övertala mig vilket var skönt. Istället la vi upp en ny plan för våren och när vi avslutade mötet en timme senare kände jag mig superpepp! Nu väntar alltså ett gäng tävlingar på hemmaplan som jag kommer ta mer eller mindre seriöst.

Foto: Fredrik Wannerstedt


Summa summarum är att glädjen och peppen är så sjukt mycket viktigare än vad man borde göra. Ibland glömmer man bort det för det snackas så mycket hit och dit om lopp, tider och prestationer. Min rekommendation till alla där ute är därför att fundera på vad ni tycker är kul och vad det är ni triggas av när det kommer till löpningen. Lägg sen upp era mål utifrån det!

En sista grej innan jag avslutar är att jag vill dela med mig av mina löpardrömmar som jag hoppas kommer gå i uppfyllelse en vacker dag när jag känner pepp och glädje att lägga ner det som krävs:

  • Slå mina personbästan på alla distanser från 5000m till marathon
  • Vinna Stockholm Marathon
  • Springa i blågult (igen)

Det var det! Hej svejs.

Foto: Fredrik Wannerstedt

HEALTHY TRAINING Löpning

Seger i Nordic Classic Running 2017

Igår efter jobbet tog vi bilen till Nynäshamn för att hoppa på färjan mot Visby. När vi kom ombord på färjan fick jag syn på mina kära föräldrar som överraskade oss med sällskap. SÅÅÅÅÅ gulligt! Har jag världens bästa föräldrar kanske!? Vi kom till Visby strax före 23.30. På färjan åt vi den medhavda maten samt drack lite rödvin – perfekta uppladdningen inför dagens lopp!

Vi hade boende på Strand vid Almedalen och däckade ganska direkt när vi kom in på rummet. Klockan ringde 8.15 i morse och då tog vi en promenad till mässan för att hämta upp nummerlappen. Det blåste fullkomligt storm ute och jag frös trots att jag hade en tjock Houdini-tröja + en Houdini vinterjacka. Det kändes lite knäckande.


Det blev en stor och god frukost på hotellet knappa 3 timmar före start. Sen ytterligare en kort promenad och lite prepp på rummet. När det var 50 min kvar till start begav vi oss ut på en uppvärmningsrunda då vi passade på att prata lite taktik. Planen var att Pär skulle hjälpa mig med vinden då det blåste så IN I BOMBEN. Det positiva var ändå att solen sken. Det hade varit så mycket värre om det dessutom regnat.

Strax före start mötte jag upp med mamma, pappa och mina kära släktingar som bor på Gotland. Peppen var rätt bra ändå!


Det var bara 60-70 startande vilket oroade mig lite då jag visste att det fanns risk att jag hamnade ensam om min och Pärs plan inte skulle hålla.

När starten gick la vi oss bakom Hanna som placerade sig som första tjej. Vinden blåste snett bakifrån så jag försökte krypa in bakom Pär så gott det gick. Vi sprang norrut längs med vattnet mot Snäck. Jag hade klocka utan GPS som jag drog igång när startskottet gick men jag tittade inte på den. Efter 2,5 km sa Pär att tempot var för tufft för hans smak då vi öppnat km 1 och 2 på 3.37. Jag sa att vi gärna fick sakta ner och vi släppte därmed Hannas rygg.

För mig kändes tempot helt ok men det blev tuffare när vi fick motvind snett emot oss efter 4,5 km. Hur som helst så tuffade vi på i ett helt ok tempo. Vi varvade vid 10 km och då fick jag höra att jag ledde loppet då Hanna hade brutit. Pär hade vid det laget släppt mig men istället hade jag fått sällskap av en annan kille som visade sig heta Hjalmar. Jag och Hjalmar höll ihop och började prata taktik efter 11 km. Jag ville absolut inte springa ensam då det var omotiverande och Hjalmar ville gärna springa under 1.20. Jag föreslog att vi skulle hjälpas åt och hålla ihop hela vägen in i mål. Han var med på det och vi hjälptes åt att dra varannan km. Min kropp var dock betydligt piggare än Hjalmars så det var inte superansträngande för min del vilket jag kunde njuta av. Jag hade ju ändå inget tidsmål.






Det finns egentligen inte så mycket mer att säga om loppet än att det var kul och att jag sprang med en superhärlig känsla hela vägen! Jag kunde på riktigt njuta! Sluttiden blev inte bra (typ 1.20.40) men det gjorde inget när jag inte var slutkörd.





Efter loppet skyndade jag till hotellet för att duscha och byta om för att hinna till prisutdelning och en föreläsning som jag skulle hålla i 45 min senare.


Därefter väntade en sen och välbehövlig lunch bestående av chevré-sallad, champagne och bästa sällskapet Pär. Pär sprang för övrigt sin första halvmara på ca 1.21.30 vilket han var väldigt nöjd med!




Nu ska vi fira vidare! Hej svejs!

HEALTHY TRAINING Löpning Mat | Dryck

Uppladdning dagen före lopp!

Hur laddar du upp dagen före lopp? Har du några särskilda rutiner; kanske något träningspass som du alltid kör, något du alltid äter eller gör du olika varje gång?

Jag har några saker som jag brukar försöka tänka på:
– Röra på mig regelbundet genom att gå i lugnt tempo. Det känns skönt att hålla kroppen igång
– Ta en lätt löptur, ca 6 km varav en km i planerad tävlingsfart
– Äter sånt som jag tycker är gott och vet att min kropp mår bra av. Jag äter dock inga extra kolhydrater
– Går och lägger mig i god tid så att jag helst får 8 timmars sömn

Det är väl egentligen det. Så mycket konstigare tycker jag inte att det behöver vara!

Stort lycka till alla som springer WHHM eller något annat lopp i helgen!

HEALTHY TRAINING Löpning

Revansch på intervallerna

Igår gick träningen rent åt pipsvängen och därför bestämde jag mig idag för att ta revansch. Med tigerbalsam-insmorda vader hoppade jag upp på löpbandet jämte min PT-kund Johan vid 11-tiden. Vi värmde upp ca 3 km och drog sedan upp bandet till 3.45. Så här såg passet ut: 2×15 min där första 10 min skulle gå i 3.45 och sista 5 min i 3.35. Jag höll mig till planen med 5-minutarn sprang jag progressivt från 3.35 till 3.20. Det var otroligt skönt att kunna bocka av passet! De närmsta dagarna ska jag ge mycket kärlek till mina stackars vader.

HEALTHY TRAINING Löpning

Påskfirande med äggmålartävling och löpteknikträning

Det har varit en riktigt bra påskhelg trots att jag inte har gjort så mycket; ingen resa, inga stora projekt, oplanerade dagar och mycket spontanitet. Själva påskfirandet med mat och sånt som hör påsken till gjorde vi ute hos mina föräldrar ute på Ekerö. Men innan vi högg in i den fantastiskt fina påskbuffén var vi ute och körde radiostyrd bil och drönare, sprang 8 km och hade äggmålartävling. Sjukt kul – alltihop!




Igår tog vi en vinlunch på Millesgården följt av 8 km lugn löpning på fina Lidingö i växlande snöoväder/solsken.



Idag började dagen sisådär. Vi var på Balance strax efter kl. 9 för att springa intervaller, men det öppnade kl. 10 vilket vi blev varse om när vi ryckte i dörren. Jag tog en löptur utomhus i kylan men gick in kl. 10 för att bränna av intervallerna. Vaderna kändes skit och jag bestämde mig för att avbryta passet. Istället blev det magstyrka. Humöret var inte på topp efter det. Men det blev desto bättre när vi mötte upp Calle Schulman och hans Sandhra och sprang upp till Stadion för ett pass.


Vi körde teknikträning och avslutade med intervaller på mellan 100m och 400m. Calles vader var helt förstörda efter passet. Sandhra däremot är gammal friidrottare och hade redan en väldigt fin löpteknik.


Passet följdes av en urmysig brunch på Nybrogatan 38.



Imorgon ska jag göra ett nytt försök med intervallerna och sen blir det lugn träning i några dagar för att vila upp kroppen inför en halvmara på lördag!