Training

Min träningsfilosofi: träning som aldrig börjar eller slutar utan bara pågår

gummiband-chins

I höstas, efter en segdragen bihåleinflammation, skrev jag att perioden av sjukdom hade fått mig att tänka efter och ändra min träningsfilosofi radikalt. Sedan återkom jag aldrig till hur. Men håll i dig, för här kommer det!

Plötsligt insåg jag att det här med inrutade träningsdagar inte var lika roligt längre. Jag ville inte planera in träningsdagar och vilodagar, utan snarare andas träning livet igenom. Idén fick jag från min instagram- och träningsidol Anna Wretling. Galen motor i den kvinna, kolla in henne.

Så, vad menar jag? Jo, att träning inte är något som börjar och slutar och som håller sig inom en timme av dagen. Utan att det kan pågå lite av och till över hela dygnet. Jag kan gå upp på morgonen, göra några solhälsningar, hänga i chinsstången en stund, duscha, jobba, göra tjugo minuter yoga till Yogaglo, sova, göra ett dedikerat knäböjspass på gymmet, jobba, gå hem, göra två yinyogaövningar, sova, börja om.

Är ni vet på hur jag menar? Att se träning som något som bara pågår och ingår har helt raderat idén om att det måste ta en viss tid eller vara på ett visst sätt för att räknas. Har jag gjort fem chins har jag tränat, har jag gjort två solhälsningar har jag yogat. Tagit mig ett steg närmare respektive mål. Så är det ju! Sedan kanske jag behöver avbryta för att laga mat eller jobba och så kan jag fortsätta lite sen. För mig har det här funkat så mycket bättre än tanken att nä, jag har inte en timme i dag så därför blir inget av.

Men tror jag inte att det här tänket sliter på kroppen då? Nä, tvärtom. Eftersom doserna blir mindre tror jag snarare att kroppen återhämtar sig ännu bättre emellan. Och rörelse är en självklar del av livet, precis som kroppen vill. Självklart tar jag helt dedikerade vilodagar precis som vanligt, helt utifrån vad som passar i livet och vad kroppen talar om att den vill.

Det bästa med den här filosofin är att den handlar om att gå på känslan – vad vill jag göra nu? Är det yoga, chinsstång eller gymmet som kroppen vill ha i dag? Och så gör jag det, utan att fundera på några borden. Jag ska ju inte bli bäst på nåt, bara ha roligt och må bra.

Hur ser din träningsfilosofi ut?

eleiko_viktskiva_sats

You Might Also Like

8 Comments

  • Reply
    Elin
    25 mars, 2016 at 07:22

    Vad lustigt, jag har dragit åt precis samma håll de senaste månaderna. Jag gjorde det så komplicerat förut, känner jag. Skulle planera alla pass i förväg och det var bara gymmet som räknades. Sedan jag satte upp en permanent stång med ringar i en dörröppning kör jag mer eller mindre varje dag, nånting. Om jag känner för det. Några pullups medan kaffet bryggs. Och ibland slänger jag mig ner på golvet under en reklampaus och gör nåt, stretchar kanske. Jag har överskattat behovet av återhämtning lite för mycket. Ibland har det blivit pullups varje dag och det har hittills aldrig slitit ut mig.

    • Reply
      minatraningstajts
      27 mars, 2016 at 09:15

      Jo men nu när du säger det har jag nog länge uppfattat detta som din filosofi? Känns som att du alltid har pysslat med integrerad småträning på nåt sätt. Övningar framför teven i nån utmaning etc 😀 Ringar alltså, får plötsligt ett sjukt behov av det. Hur har du fäst dina?

  • Reply
    carro
    16 mars, 2016 at 06:52

    Ah.. Det är ju så jag vill ha det. Tappat träning totalt för att jag blev för stressad och uttråkad.

    Kommer försöka haka fast vid detta tänk!

    • Reply
      minatraningstajts
      16 mars, 2016 at 08:24

      Testa!

  • Reply
    Emmi i Österrike - explorista.se
    15 mars, 2016 at 20:44

    Skön träningsfilosofi, jag gillar den! :) Det behöver inte vara av och på, bättre med lite träning i livet hela tiden.

    • Reply
      minatraningstajts
      16 mars, 2016 at 06:19

      Ja faktiskt. För mig funkar det bättre. Ger mer ro.

  • Reply
    Nina
    15 mars, 2016 at 12:03

    Ja-a, går det att skriva under nånstans?
    Min träningsfilosofi är grymt lik din, därför kallar jag det så gärna ‘rörelseglädje’. Det var först när jag i sanning förstod att jag inte mår bra av det superstrukuterade och programmerade, som det började hända saker både i kropp och knopp.

    • Reply
      minatraningstajts
      15 mars, 2016 at 13:29

      Rörelseglädje, precis så. Ibland tränar jag, men för det mesta rör jag mig bara. Och inte så bara då. Lysande!

    Leave a Reply