Anna-Lena

Dödens dödspass

Varsågoda, det jobbigaste pass jag någonsin gjort. Det är flera år sedan jag körde det, men så nära att kräkas under ett träningspass har jag aldrig varit. Det är mycket värre än man kan tro när man ser det:

21-18-15-12-9-6-3 repetitioner av thrusters och laterala burpees. Alltså. Du börjar med att göra 21 thrusters följt av 21 laterala burpees. Sedan 18 thrusters och 18 laterala burpees och så vidare tills du har kört 3 thrusters och 3 laterala burpees. Du ska vila så lite som möjligt. Vidrigt. Jag säger det igen, viiiiidrigt. (Bry er inte om att det står siffror vid övningarna. De är från ett program jag gjorde till Träningsbibeln 2016. Och jag orkade inte gå in i Photoshop och fixa. Länge leve lättjan!)

Grattis till er. Och grattis till mig som fyller år idag.

 

Anna-Lena

Chipper Friday!

Idag var det dags för en chipper, det vill säga ett pass där man gör många repetitioner av en övning, byter övning och gör många repetitioner av den och så vidare. Ofta sjunker antalet i takt med att övningarna blir tyngre. Man vilar inget extra utan tuggar på för att klara av alla repetitioner så fort man kan. Jag och Susanne körde som på tavlan ovan, ner hela vägen och upp igen.

Inte bara jag och min partner in träning Susanne fick smaka på chipper idag, utan även Agnes som tränar inför Arena Run. Men hon gjorde en liten annan chipper eftersom hon först skulle fylla på rejält med styrka. Det är väldigt roligt att träna henne, hon är tuff och orkar massor – hon kommer att bli grymt snabb på loppet i februari.

Hennes pass såg ut så här:

3 varv av:

5/5 pistols mot box

8 rygglyft i GHD

8 situps i GHD

8 gånger över och under en häck (65 cm hög)

3 varv av:

8 marklyft med kettlebell

8/8 tunga sidoutfall

8 ryska benlyft

8 yogapressar

Chipper:

100 squats, 80 kettlebellsvingar, 60 utfallssteg, 40 boxhopp, 30 situps, 20 wallballs, 10 burpees.

En bra helgchipper, kanske?

 

Anna-Lena

Agnes 2.0

Agnes Holm tränar vidare inför Arena Run i februari. Under senaste passet var det fokus på att kunna jobba med mjölksyra i benen. Under Arena Run är det många etapper med trappor och när man har tuggat sig upp för trapporna är det läge att snabbt kunna skaka av sig mjölksyran och kunna börja springa. Det är där du kan spara mycket tid. Nu har ju inte vi jättemånga trappor på gymmet, utan det fick bli andra övningar för att få lite syra i låren följt av en snabb löpning direkt efter. Jag var inte ett dugg avundsjuk på henne, det här är tuff träning, med Agnes är stark och har bra pannben. Vi avslutade passet med några grisiga korta intervaller (snakerope och Assault bike – det är den jag instruerar på bilden) med kort återhämtning och inledde med en ren styrkecirkel.

Den lilla filmen ÄR roligare än den ser ut på startbilden. Helt bedrövlig. Ser ut som att jag håller på att somna, som om jag har tappat smöret och tappat pengarna, tappat min bästa godis i en vattenpöl OCH toppar med med att ha lagt mig till med en dryg attityd.

Passen framöver kommer att vara liknande eftersom det är just styrka och uthållighet på kortare distanser och mjölksyra som är temat på alla tio pass.

Anna-Lena

Smidig stark och snabb

Min son har gått på parkour i ett par år nu och jag måste säga att jag älskar den träningsformen. Han får använda kroppen på ett naturligt sätt och blir stark och smidig. Svinbra!

Övningen här ovan heter Monkey. Den törs jag inte, trots mina långa armar, göra. Jag har provat en gång och höll på att göra en klockren faceplant med nosen först rakt ner i backen. Men trägen vinner. Han ska få vara min Monkey-coach och lära mig hur man gör. Nu får vi se om han vill fortsätta nästa termin eller om det blir något annat.

För mig går träningen lite upp och ner just nu. Jag blev sjuk en sväng förra helgen och har tagit det lugnt i början på veckan, men idag kunde jag trycka på som vanligt igen, det var kul. Nya tag i morgon och nästa vecka!

Anna-Lena

Calling Dr Rodd!

I söndags var det dags för roddworkshop! Många ser roddmaskinen som enbart en uppvärmningsmaskin och lägger ingen som helst tanke vid tekniken och effektiviteten. Det här irriterar Dr Rodd a.k.a. Mattias Ageheim som tränar på Nordic. Eller, i ärlighetens namn ska jag väl säga att han ror på Nordic och så gör han ibland med illa dolt missnöje övningar som han fått av sin PT för att han är stel och orörlig. Nu hade vi i personalen möjlighet att vara med på en roddworkshop för att lära oss att förstå rodd, teknik och vad som gör att man ror fort eller långsamt. Jag har alltid gillat att ro, har varit hyfsat snabb och tänkte att ”Så illa kan det ju inte vara. Han kanske till och med säger att det ser bra ut och att jag inte har mer att lära, att jag kan gå hem.” Men nej, denna hybris fick genast pisk på fingrarna. Vi började med att filma oss när vi rodde 500 meter. Då såg det ut så här:

Ett kort urklipp, men ni fattar. I mitt huvud såg det mycket bättre och mer kontrollerat ut. Här slänger jag med huvudet och krummar ryggen. Dr Rodd såg den huvudsakliga lösningen på detta: Att få mig att vända tidigare, innan hälarna lyfter och jag tappar hållningen. Och spänn magen för böveln! Han satt länge på huk bredvid mig när jag rodde och daskade till mig på underbenet när jag skulle vända.

Vi nötte teknik och tittade på Dr Rodd när han pekade på en whiteboard med viktiga siffror. (Siffrorna på bilden är världsrekorden på 2000 meter för flickor och pojkar under 12 år. Mitt rekord är 08:05…) Jag var sedan tvungen att gå lite tidigare från workshopen och missade omfilmningen, så den fick jag göra i morse. Dr Rodd filmade och jag rodde. Under hela sekvensen som var ungefär 2 minuter bytte jag roddteknik hundra gånger eftersom jag efter hand kom på saker jag skulle tänka på. Men ungefär så här såg det ut:

Bättre, visst då? Jag vänder tidigare och spänner magen vilket gör att jag får en bättre hållning i hela draget. Däremot drar jag för tidigt med armarna fortfarande. Men jag har bättre frisyr.

Visst är det kul att nörda ner sig i saker? Och om du möter Mattias någonstans någon gång, tveka inte att fråga honom om rodd. Han älskar rodd och kan prata om rodd för evigt.